Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•254
läror. De flesta av dessa äro som bekant livligt omstridda, en del
t. o. m. förkastade av många samtida socialistiska teoretici, vilka
i övrigt äro marxister. Blott ifråga om stordriftens
överhandtagande inom industrin har Marx fått obetingat rätt. Ehuru en
detalj i hans lära, är det i och för sig ett storverk. Orubbad står
jämväl och framför allt själva grundtanken i »Kapitalet», att
mervärdet är den axel, kring vilken hela kapitalismen vridéi1 sig. Av
underordnad betydelse är därvid mervärdets teoretiska härledning,
d. v. s. värdeläran. Värdet är ju något abstrakt, ett begrepp:
mervärdet något som konkret kan påvisas t. ex. i aktiebrevens
avkastning.
Flera av Marx övriga teorier äro i modifierad form ännu
ovederläggliga. Många av »Kapitalets» exegeser försöka t. ex. göra
troligt att utarmningsteorin där aldrig framställts i absolut mening.
Kautsky tolkar även »Verelendigungs »-punkten i tyska
socialdemokratins Erfurtprogram så att det är mer insikten om dess par i
avställning i samhället än dess nedsjunkande i allt större elände,
som utlöser det revolutionära sinnelaget hos proletariatet, d. v. s.
revolutionerar hjärnorna, gör dem klassmedvetna och mogna för
klasskampen, ej driver arbetarklassen på barrikaderna till
meningslösa överrumplingsrevolter emot en samhällsordning, vars sista
timme ännu inte slagit. Utarmningsteorins tyngdpunkt lägges
sålunda mer i psykologin än i pauperismen. Den relativa
ståndpunkten är härvidlag logiskt som faktiskt också den enda möjliga.
Fattigdom är alltid något relativt, som växlar från tid till tid,
från land till land, alltefter kulturgraden i övrigt. Lasalle har
riktigt framhållit, att eländet endast kan mätas efter det avstånd,
som i socialt avseende finnes mellan över- och underklass i ett
land. Ett i allt större elände nedsjunkande proletariat skulle nog
kunna revoltera som slavarne under antiken eller Tysklands livegna
bönder på 1500-talet, men ej på evolutionens väg förverkliga
socialismens samhälle. Arbetarrörelsens väldiga segertåg genom
världen har därför en förbättrad levnadsstandard till förutsättning.
Men fastän arbetarklassen i det stora hela lever bättre och
människovänligare nu än för en mansålder tillbaka — oavsett ett ständigt
ökat kvinno- och barnarbete samt en bostadsnöd i städerna, som
år mer omfattande än förr — så tyda dock många tecken på att
dess andel av det nationella arbetets avkastning relativt går
tillbaka, så att kapitalets vinst växer hastigare än lönekvoten. Den
åsikten företräda icke blott socialister, utan även många
akademiska auktoriteter. Senast har docenten vid handelshögskolan i
Köln, redaktören för Kölnische Zeitung, d:r Robert Brunhuber i
en stridsskrift mot socialdemokratin nödgats medge, att Marx’
utarmningsteori innehåller en berättigad kärna, som ingen statistik ännu
kunnat motbevisa. Denna utarmningsteorins relativa giltighet kan
ej avfärdas med tabeller, som bevisa nominallönens stegring.
Reallönens kurva kan samtidigt se helt annorlunda ut. Vad gagnar
det arbetarklassen att med hårda fackliga strider avtvinga industri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
