Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
416
ning de intaga gent emot emigrantvärvningen. Under deras hägn har
utvandrarbefordringsväsendet fritt fått antaga karaktären av en vanlig
affärsrörelse, där det ligger i varje medverkandes intresse — då
lians vinst utgöres av provisionen på avslutade utvandrarkontrakt —
att genom en möjligast vitt utgrenad propaganda i sin mån driva
upp verksamhetens omfång. Då emigrantvärvning icke heller
förbjöds från utomståendes sida, så har en vidsträckt
påtryckningsverksamhet kunnat organiseras, där utvandringslandets intressen
mången gång hänsynslöst åsidosatts för främmande sådana.
Det är givet, att för länder sådana som England, som i stort
sett bedrivit en utvandringsbefrämjande politik, eller för länder,
där utvandringen icke spelat någon nämnvärd roll, såsom Frankrike,
Belgien och Nederländerna, de nämnda olägenheterna lia varit föga
kännbara. I de nord- och mellaneuropeiska länderna åter, för vilka
utvandringen inneburit ojämförligt större nationella faror, ha de
liberala författningarna visat sig otillfredsställande, och behov har
framträtt av en ändamålsenligare reglering.
Det första frambrytandet av nya principer i
utvandringslagstiftningen, skedde i Schweiz. Redan år 1888 infördes där en del
bestämmelser till avhjälpande av de väsentligaste bristerna. Dock
är det först i och med den tyska rikslagen av 1897 som man kan
tala om ett verkligt genombrott i utvandringslagstiftningens
historia, i det genom denna nationella synpunkter i högre grad kommo
till uttryck, jämte det att en teknik skapades för
utvandrartrans-porten, som visat sig innebära tillfredsställande garantier mot
författningsöverträdelser och särskilt mot emigrantvärvning från de i
transporten intresserades sida. Den ledande grundsatsen i detta
nya system är, att de ansvariga företagarne vid transoceansk
befordran skola vara redarne själva (såvida icke rikskansleren i
särskilda fall medgiver undantag) med, i händelse de äro utlänningar,
inom Tyska riket befullmäktigade sysslomän. De utländska redarne,
vilka äga att personligen söka och erhålla koncession, skola vara
underkastade inrikes lag och inrikes domstolar och genom
sysslomännen tala och svara i alla mål, som röra utvandrartransporten.
Därjämte infördes en sträng begränsning av mellanhändernas antal
och en. noggrann reglering av företagarnes och agenternas
affärsrörelser samt stadgades strängt straff (fängelse intill ett år eller
böter intill 6,000 mark) för var och en som gör affärer i
emigrant-värvning. Härmed fastslogs den rättsprincipen, att all på
personlig vinst beräknad sådan värvning från vilken som helst persons
sida är brottslig.
Vad som emellertid ger den nya tyska lagen dess egentliga
intresse är de vidsträckta utvandringspolitiska synpunkter, som
uppbära densamma. Eldigt den äldre liberala åskådningen voro
utvandrarne, så snart de lämnat hemlandet, icke längre föremål för
dettas intresse, med deras vidare fortkomst ansågs utvandringsstaten
icke ha något att skaffa.
I motsats härtill gör den nyare tyska uppfattningen gällande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
