Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
445
För varje äkta kristen innebär (lock alltjämt detta begrepp
att tankar, ord och handlingar skola prövas inför den en gång för
alla givna förebilden, Jesus.
För den religiöse icke-kristne får ordet en annan betydelse.
Ty denne menar att endast den, vars själsämne liknar Jesu eget,
kan och bör utforma detta själsämne med Jesus såsom ideal.
Det sorgliga är således icke att ordet helgelse fått en ny
betydelse för den lilla grupp av människor, som ännu ger det
betydelse. Nej, det sorgliga är att ordet för de allra flesta mist sin
betydelse.
Tv huru kunna vi hoppas att uppnå högre samhälleliga tillstånd
om ej varje enskild själ strävar att nå sina egna högsta
möjligheter; om ej en var först söker dana sig — och sedan steg för steg
närma sig — sitt eget ideal av det ypperst mänskliga?
Detta är helgelse i ordets nya mening. Ocli för att göra denna
möjlig måste vi upphöra att utbreda oss över allt mer omfattande
områden. Vi nödgas också på den andliga kulturens område gå
från det extensiva till det intensiva brukningssättet.
Jag riktar detta råd särskilt till de mycket unga. Ty efter
tjugofemårsåldern kan det visserligen finnas enstaka, alltjämt andligt
växande människor. Men en allmän snedvridning i tiden rättas
endast genom de helt unga, dessa, som taga sin riktning — eller
missriktning — före nämda ålder; dessa, som genom sin »tendens»
komma att avgöra nästa tidsskedes skaplynne.
Helgelse är endast ett annat namn på förinnerligande. Och
denna innebär att beslutsamt vända sig från de tusen världsliga
ting, som göra själen splittrad ocli ytlig; de oproduktiva lidelser, som
bränna den torr eller tom; den lust eller det kval, som göra den
trång eller svag. Endast sålunda framarbeta vi ur oss det yppersta
värde, vi efter vår egen grad och vår egen art kunna vara. Och
att varda ett allt större livsvärde — endast detta är att, i ordets
väsentliga mening, hava levat.
Men att verkligen leva, detta är ju all själfull ungdoms längtan,
cn vacker längtan och så stark att den skulle erövra världen —
ifall den ej vore förenad med en så tragisk blindhet i fråga om
vägarna till denna längtans mål!
Därför kan väl ingen av oss äldre se en ungdomsskara utan
att gripas av ömmaste vemod. Dessa unga, som ännu förnimma
livets brus endast så som man förnimmer havets brus då man lutar
örat mot en snäcka, men som redan steg för steg nalkas havet
självt. Och hunna dit skola de antingen stanna skrämda på
stranden eller meningslöst kasta sig ut i bränningar, där de gå under,
eller slutligen, en eller annan gång, själva bygga sin båt och styra
sin stäv mot den kust, om vilken de drömde, när de ännu endast
hörde livet brusa så som vi höra havet brusa i en snäcka!
De, som stanna på stranden, pläga erhålla de gamles
lyckönskningar, emedan de i tid insett »verklighetens krav».
Som om något vore verkligare än just drömmen, drömmen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
