Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
467
hans förslag blev antaget, ehuru detta i »platformen» fått en så
svävande lydelse, att man knappt kan förstå vad meningen är.
Men vad skulle Gompers göra för att betala den tjänst, som
demokraterna sålunda gjort honom och hans parti? Naturligtvis
söka föra så många arbetarröster som möjligt över till
demokraternas sida vid presidentvalet. Detta har han också försökt göra,
och det påstås, att ban skrutit med att han den stora valdagen,
den 4:de november, skall skänka Bryan, demokraternas kandidat,
2 millioner röster. Oavsett emellertid om detta är möjligt, vilket
synes högeligen tvivelaktigt, anses det synnerligen vågat av Gompers
att på detta sätt införa politik i arbetarrörelsen. Hittills har
nämligen denna varit fullständigt förskonad från den politiska
besmittel-sen: de organiserade arbetarne ba röstat för vilket parti de
behagade, och ledarne ha sorgfälligt intagit en neutral ställning. En
och annan förespår, att Gompers tilltag skall leda till splittring
och olyckor för arbetarrörelsen, och de ha åtskilliga sorgliga
erfarenheter att i detta avseende hänvisa på.
Som synes måste såväl fackföreningarne som socialisterna med
stor förväntan avvakta utgången av det stora slaget den 4 november.
Lyckas fackföremngarne att fälla utslaget till demokraternas
förmån, blir säkerligen deras ställning ytterligare befäst, och man kan
vänta sig en skarpare strid mellan kapital och arbete än förut.
Om åter fackföreningarne icke mäkta spela den avgörande roll, som
deras ledare utlovat, om, med andra ord, republikanerna segra i
det förestående presidentvalet, är det lätt att förutse, att
socialisternas inflytande bland arbetarna skall bli betydligt ökat, och att
tiden för en förening av de båda strömmar, vari arbetarrörelsen nu
är delad, ryckts betydligt närmare. I vilketdera fallet skall
resultatet väsentligt inverka, icke allenast på Amerikas utan på hela
världens arbetarrörelse. n Jr „„„ rr.
Mötet för värnlösas och förkomnas
vård i Stockholm
den 24—25 september 1908.
Detta möte, tillkommet på föranstaltande av allmänna svenska
prästföreningens utskott för sociala frågor, utgör ett nytt bevis
på det alltmer vaknande sociala intresset. Litet var har kanske haft
en känsla av att statskyrkans representanter alltför litet deltogo i
arbetet för de värnlösa och förkoinna; genom den varma bön, med
vilken biskop Ahnfeldt inledde mötet, gick såsom en underström
erkännandet av att mycket i det hänseendet blivit underlätet men
på samma gång också nödvändigheten av att med kraft taga itu
med arbetet.
Social Ti<UkH!t. 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
