Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•547
möjligen även på andra platser, och sedan, eller kanske samtidigt,
förvärva allmännyttiga kunskaper i räkning eller skrivning, ritning,
grunderna i mekanik och fysik, möjligen även något främmande
språk, vilket allt kan läras snart sagt var som helst. För denna
del av utbildningen borde icke fastställas någon viss tid, endast
minimiålder och minimiövningstid. Då ynglingen har tillegnat sig
sådana färdigheter och kunskaper, som han kan skaffa sig under
och samtidigt med arbetet, eller möjligen då så passar sig, delvis
genom någon praktisk skola, där sådan linnes, och därvid icke
visat någon försämring i de egenskaper som äro den första
betingelsen, så är han en framstående arbetare, som utan vidare skulle
kunna bli förman på sitt område. Men det vore naturligtvis
önskvärt, att han kunde få sin utbildning kompletterad med sådana
speciella fackkunskaper, som icke stå honom till buds, så att säga
var som helst, och vilkas meddelande betingar särskilda facklärare,
alltså en undervisning, som förutsätter en lokal skola. Kursen vid
denna skola behövde då icke omfatta annan undervisning än i just
sådana specialkunskaper, som äro för facket säregna, såsom fackets
egen speciella teknologi, ett slags sammanfattning och slutledning,
ävensom tekniska nyheter inom det arbetsområde, eleven
praktiserat, vidare accordsberäkningar och specialbokföring samt dithörande
organisationsfrågor o. d. Möjligen kunde därtill läggas även en
del övningar och försök, som äro av betydelse för det praktiska
arbetet men i allmänhet ej kunna åstadkommas ute vid
verkstäderna. (Härvid förutsattes då, att skolan skulle ha nödiga
apparater för sådant ändamål till förfogande, och det kunde den
möjligen få.) Slutligen borde i planen även ingå studiebesök vid en
del verkstäder och möjligen även någon slags direktion ifråga om
studieresor i utlandet.
Så ungefär har jag tänkt mig saken. Nu får jag säga att
detta utkast icke är något tillfälligt påfund. Tvärtom: det är
resultatet av ett mångårigt tankearbete, inte i min, utan i en hel
samling intresserades hjärnor, och det är icke en tankeprodukt,
som svävar i luften, utan som tagit gestalt i levande form och
verkat till stor nytta och tillfredsställelse på sitt område. Jag syftar
i detta fall på Sveriges Tegelmästareförenings fackskola för
tegelmästare.
Det är väl 15 år sedan Sveriges Tegelmästareförening stiftades
av några framsynta tegelmästare, som tyckte att det behövde göras
något för att höja kåren, icke minst med hänsyn till utbildningen.
Det gick denna förening ungefär som verkmästareföreningarna, till
en böljan mötte den föga förståelse, men så småningom bröt den
igenom. Det var på ett möte i Göteborg, jag tror 1898, som den
först som förening kom i beröring med tegelbruksägarna, och sedan
dess har dess ställning och betydelse vuxit år för år. Redan tidigt
uppstod tanken på att sörja för en bättre utbildning av de unga
blivande tegelmästarna. Till en början tänkte man mest på enkla
kurser i tegelbränningen, som ansågs som den svåraste och
vikti-Social Tidtkrift. 36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
