Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•564
med skolorna. Ansökning om gratisbespisning eller nedsatt pris
av 5 pf. per måltid skall inlämnas till vederbörande! lärare eller
lärarinna, som också äger att avgöra om barnet ifråga kan anses
i behov av understöd. Under den tid föreningen ägt bestånd har
den utdelat mer än 6 millioner middagsportioner, därav 5 millioner
gratis; sammanlagda omkostnaderna belöpa sig till 565,156 Mk.
Föreningen hemställer nu om ett understöd för vintern 1907—08
på 20,000 Mk., vilket ju är en försvinnande bråkdel mot de 18V2
millioner Mk., som Berlin årligen ger ut för sitt folkskoleväsende.
Frågans behandling i stadsfullmäktige visade, att man insåg
dess stora betydelse. Socialdemokratiska fraktionen hävdade, att
kommunen borde gå längre och yrkade, att i Berlins kommunala
budget måtte tillräckliga medel reserveras för att på stadens
bekostnad bespisa alla hungrande barn utan att därmed föräldrarna
skulle anses hemfallna under fattigvården. Så till vida bifölls denna
motion, som stadsfullmäktige beslöto, att kommunen skulle ta
barnbespisningen om hand. Tills vidare enades man emellertid om att
åt »Verein für Kindervolkskttchen» bevilja dess ansökan om
understöd. Även beslöts att tillsätta ett särskilt utskott för frågans
vidare behandling.
Detta utskott tycks, under samarbete med skol- och
fattigvårdsmyndigheter, ha gripit sig an med en grundlig utredning. Tills
vidare är ingenting annat åtgjort än att ytterligare 15,000 Mk.
beviljats »Verein für Kindervolksküchen» med hänsyn till, att de
rådande dåliga konjunkturerna på arbetsmarknaden nödvändiggjort
bespisningens utsträckande även under sommarmånaderna.
Dessutom har en magistratsmedlem sänts på en studieresa för att
undersöka, hur barnbespisningen är ordnad på andra orter.
Så som frågan nu står i Berlin knyter sig största intresset
kring huruvida barnbespisningen skall anses som fattigvårdens
ensak, eller om den närmast är att betrakta som ett skolproblem.
Den förra åsikten har sin främste målsman i d:r E. Münsterberg,
medlem av Berlins magistrat. I en längre artikel i Soziale Praxis 1
framlägger han skälen för sin ståndpunkt. De, soin anse
barnbespisningen, säger han, närmast som en skolangelägenhet, ha till
ögonmärke blott tagit skolbarnet, som pä grund av otillräcklig
näring ej förmår följa undervisningen. Deras Önskan är att på ort
och ställe råda bot på detta missförhållande. De besinna icke,
att detta barn kommer från ett hem, som naturligtvis måste vara
ytterligt uselt, eftersom garnet skickas till skolan utan mat. Med
all sannolikhet lider det sålunda brist även i andra avseenden.
För att gå till roten av det onda, måste alltså hemmet
undersökas. Men detta är fattigvårdens uppgift liksom det måste anses,
att familjen mottager fattigunderstöd i samma stund; som barnet
bespisas i skolan.
Värdet av dessa d:r Miinsterbergs betraktelser ökas just inte
i N:o 45, 1908.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
