Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•566
d. v. s. hälften av hela antalet .skolbarn deltaga regelbundet i
måltiderna. Gratisportionernas antal belöper sig t. o. m. i de fattigaste
kvarteren blott till 3 %. Omkostnaden för varje portion är 10
centesimi; den brist, som sålunda uppstår, fylles till hälften genom
frivilliga bidrag, till hälften genom ovannämnda anslag från
kommunen.
Tar man de olika finansiella resurserna i betraktande är Berlin
ännu mer distanserat av en del tyska städer, framför allt Stuttgart,
som lämnar ett kommunalt bidrag av icke mindre än 91,000 Mk.
Även bemedlade barns föräldrar få här deltaga mot betalning till
självkostnadspris. Man iakttar noga att barnen ej få veta, om
kamraterna äro betalande eller icke. \
Även för socialpolitiken i våra nordiska grannländer har
problemet om barnbespisning icke varit främmande. I Danmark finns
sedan år 1902 en lag härom. Genom en motion i Folketinget 1907
ville socialdemokraterna ha den utvidgad därhän, att kommunerna,
understödda av statsmedel, skulle aläggas obligatorisk barn
bespisning i folkskolorna. Motionen väckte anklang och hänvisades till
utskottsbehandling. I Kristiania åter fattade stadsfullmäktige redan
1897 ett enhälligt beslut om att »de undernärda barnen vid
stadens folkskolor pä kommunens bekostnad skola erhålla varm
middagsmat varje skoldag under tiden från den 15 okt. till 1 maj samt
dessutom under julferierna från första söckendagen i jan., utan att
detta skall betraktas som fattigvårdsunderstöd åt föräldrarna».
Vidare beslöts, att andra folkskolebarn, vilkas föräldrar så önska,
skola få rätt att deltaga i bespisningen mot cn betalning av 10 öre
per portion. Första året utbetalades ett belopp av 21,400 kr.,
redan nästa år hade det stigit till 50,000 kr. och 1901 var det
uppe i 159,700 kr.!
Som av ovanstående redogörelse framgår har barnbespisningens
problem vunnit förståelse och genom kommunernas åtgöranden
även praktiskt lösts flerstädes i utlandet. Det är att hoppas, att
när Stockholms stadsfullmäktige gå att behandla d:r Buhres motion
om ett anslag på 40,000 kr. till barnbespisningen i huvudstaden,
de behjärta fragans stora betydelse, särskilt med tanke på den
rådande arbetslösheten.
Ester Järte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
