- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1908 /
2

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•2

till orsak, är ju fastslaget genom den härskande uppfattningen av
jordräntans natur. Det är sålunda de höjda hyrorna som äro
orsaken till ett stigande jordvärde och ej tvärt om, . .

Vi förstå även lätt att jordvärdet i sig självt saknar all
betydelse. Vi tänka oss en fastighetsägare, som utan eget arbete blir
i tillfälle att höja hyrorna med 5,000 kr. om året. Vi säga då
att hans fastighet är värd 100,000 kr. mer än förut. Men
sålänge han ej säljer den äro ju dessa 100,000 kr. ett helt och
hållet imaginärt värde; någon sådan summa har aldrig utbetalats.
Och säljer han fastigheten blir skillnaden ej stor. De 100,000 kr.
han då får funnos ju förut, vare sig betalningen sker i pängar
eller värdepapper. Hela transaktionen. innebär blott att ett viss’t
kapital bytt ägare — och detta är ur Samhällets’synpunkt’en
likgiltig sak. Själva det kapitaliserade jordvärdet kunna vi sålunda
lämna ur räkningen. .

Däremot inse vi lätt betydelsen av att i detta fall jordägaren,
utan att han gjort samhället den ringaste återtjänst, årligen får
uppbära en summa av 5,000 kr. så långt man kan se framåt. Utan
att själv på något sätt hava bidragit till nationalproduktens ökande
tillåtes han att uttaga en del av denna produkt, att tillägna sig
andras arbetsresultat utan att hava satt några egna i stället. Han
lever sålunda som parasit pd samhället.

Vi få därvid ej låta förvilla oss av att jordägaren personligen
kan vara en utomordentligt samhällsnyttig människa. Han kan
ju — och gör det väl i regel — utöva även andra funktioner. Men
för dessa får han då en särskild inkomst, som han åtnjuter med
full rätt. Det är blott de summor, som tillflyta honom i egenskap
av jordägare, som vi med all rätt utdöma. Detta är särskilt
viktigt att hava i minnet i vårt land, där — för att taga
bostadsjorden såsom exempel —jordägaren tillika är husägare; i den senare
egenskapen är han givetvis en högst samhällsnyttig människa.
Klarare framträder hans rätta karaktär där tomt- och husägare äro
skilda personer. I London t. ex. utarrenderar ju jordägaren sin
jord till husbyggarna, resp. husägarna, och erhåller därför stora
summor. Vi se i ett sådant fall klart att jordägarens uppgift blott
är att kassera in pengar av dem som bo på hans jord. All
samhällsnyttig verksamhet, byggandet av hus, den därmed förenade
risken, dess underhåll och alla omsorger — allt detta faller helt
och hållet på Äws-ägarens lott. Jord-ägaren åter lever helt och
hållet av andras arbete.

Vilja vi översätta detta exempel till svenska, behöva vi blott
taga en fastighetsägare och från den inkomst, han i denna
egenskap uppbär, draga allt som tillflyter honom i hans egenskap av
husägare, vari även, något som ofta förbises, måste inräknas skälig
företagarevinst. Kvar står då den årliga inkomst, som tillfaller
honom i hans egenskap av jordägare; det är genom denna, som han
sättes i tillfälle att leva på andras bekostnad, som parasit på
samhället. I praktiken kommer naturligtvis denna inkomst att mot-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:49:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1908/0588.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free