Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•4
Om då de olika staterna i alla fall årligen utgåve 5 milliarder till
sina arméers och flottors underhåll, så vore dessa summor precis
lika väl använda som de, som nu utgivas i världens storstäder för
att förränta jordvärdet.
Och dessa 5 milliarder representera naturligtvis blott en
mindre del aV den totala förlusten på jordvärdet i dess helhet. Skulle
man räkna ihop allt vad som på detta sätt bortgår, finge man helt
säkert sätta cirka 20 milliarder som ett minimum.
För etthundrafemtio år sedan fanns säkerligen knappt n&got
nämnvärt jordvärde, och samhällets förluster därpå voro sålunda
minimala. Nu utgiva vi årligen minst 20 milliarder därpå — och
vad hava vi fått i stället? Borträknar man resultaten av allt på
jorden nedlagt arbete ser man att absolut intet vunnits; vi äga ej
mer jord nu än vi ägde för ett och ett halvt sekel sedan. Och
dock få vi avlåta väldiga summor varje år. Dessa summor ökas
alltjämt, utan att samhället därför blir ett öre rikare; och ju mer
vi sträva, ju rastlösare samhället utvecklar sig på alla områden,
dess större bli de belopp som bortgå på nämnda sätt.
Man har svårt att tänka sig en oförnuftigare samhällsordning.
Sven Brisman.
Den norrländska arrendefrågan.
Sedan Kungl. Maj:t vid sista riksdagen framlade sitt förslag till »lag
innefattande särskilda bestämmelser om arrende af viss jord å landet inom
Norrland och Dalania» har den norrländska arrendefrågan icke förmått
uppehålla intresset på samma sätt som öfriga aktuella frågor. Den stora
allmänheten anade icKe hvilken underström af mäktiga intressen, som bar upp
det väl planlagda motstånd, riksdagens Första Kammare reste mot
arrenae-lagförslaget, och den åsåg därför med likgiltighet, huru lagutskottets förslag
till sammanjämkning mellan kamrarnas skiljaktiga beslut icke blef bifallet
Men ur arrendatorernas egna led steg en liten grupp intresserade
fram med tanke på ingenting mer och ingenting mindre än att med
Norrlands skogs- och landtarbetareförbunds hjälp få till stånd en petition i
denna »Norrlands viktigaste» fråga, och skulle petitionen, underskrifven
af många arrendatorsfamiljer, framlämnas till Konungen i börian af januari
månad nästa år för att gifva regeringens och riksdagens ledamöter en
fingervisning om huru ställningen uppfattades af dem, som hade den allra
intimaste kännodomen om arrendatorslifvet. På förbundets årsmöte i
Sollefteå den 30 juni mottogs också den framlagda planen med starka
svm-patier af de närvarande, af hvilka många voro eller varit arrendatorer, bär
beslöts också att petitionen, för att bättre fylla sitt ändamål, skulle
framlämnas till Konungen af en deputation utvald af och bland arrendatorerna själfva.
Då denna plan bier känd, mottogs den, som naturligt är, med
blandade känslor af de två parter, som voro närmast intresserade i densamma.
För arrendatoni måste den framstå såsom ett behjärtansvärdt försök till
att åstadkomma en förbättring i hans från jordbrukaresynpunkt sedt
synnerligen otillfredsställande ställning. Bolagen å sin sida ansågo gifvetvis en
arrendepetition affattad efter arrendatorn-jordbrukarens önskan, och som
därtill afsåg att understödja det af bolagsintressenter vid förra riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
