- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1908 /
5

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



•5

s& målmedvetet motarbetade regeringsförslaget, vara uttryck för en sträfvan
att med lagstiftningens hjälp göra ett otillbörligt ingrepp i deras fria
förfoganderätt öfver de af dem för enbart skogsbruksändanial förvärfvade före
detta bondehemmanen. Därför sökte de äfven göra vårt arbete
betydelselöst genom att utarbeta en »niotpetition» i anslutning till de fordringar,
trävaruindustriens målsmän ha på en blifvande arrendelag.

Vid insamlandet af namn på bolagspetitionen, det hos oss gängse
namnet på denna skrifvelse, gick man tillväga med den största försiktighet.
Inte ett ord om företaget i tidningarna; inga tillfällen för utomstående att
kasta några kritiska blickar på en skrifvelse, som skulle vara ett uttryck
för arrendatorernas önskningar! En sådan granskning hade ju kunnat
föranleda afslöjande, som icke hade ställt bolagens nitälskan om
arrenda-torerna i den allra fördelaktigaste dager, och därför föredrog man att i
all tysthet sända faktorer 1 och skogvaktare till aflägsna arrendatorsbyar,
där en okritisk allmänhet utan några större invändningar satte sina namn
under den från bolagets hufvudkontor, arrendatorns Forum domicilii,
kommande skrifvelsen.

I en socken i Ångermanland hade några vakna arrendatorer hört
talas om att en arrendepetition, som ledde sitt ursprung från Norrlands
skogs- och landtarbetareförbund, cirkulerade ute i bygderna. Mindre
san-ningsälskande bolagstjänstemän begagnade sig häraf för att underlätta
sitt eget arbete. De antydde nämligen att bolagspetitionen och
landt-arbetareförbundets petition voro identiska.

I regeringens lagförslag inrymda bestämmelser om bolagens
skyldighet att nybygga och reparera husen èt arrendatorn omnämnes icke alls i
landtarbetareförbundets petition. Det ansågs icke vara nödigt, enär alla
parter, oafsedt om de företrädde bolagens eller arrendatorernas intressen,
voro fiillt eniga i detta stycke, under det andra bestämmelser i regeringens
förslag föranledde häftiga debatter.

Nu är ju syftet med såväl bolagens som landtarbetareförbundets
petition att slita tvisten om sådana punkter; med den förra till bolagens,
med den senare till arrendatorernas fördel. Så långt finnes det
motsvarighet mellan de båda aktstyckena. Men — så komma ombud för bolagen
och göra med påfallande ifver arrendatorerna uppmärksamma på att »om
de i petitionen framhållna önskemålen vinna beaktande i riksdagen, då
skall arrendatorn få reparationer och nybyggnader utförda på bolagens
bekostnad». På detta sätt förgyller man upp en skrifvelse, som punkt
för punkt tolkar »bolagsmännens» önskningar, något som ej vore att klandra,
om ej arrendatorer och i arrendelagstiftningsfrågor obevandrade
skogvaktare och faktorer därigenom förledts till att hand i hand arbeta för att
tillgodose skogsägareintresset, hvilket är så utmärkt väl representeradt i
riksdagen — något som åtskilliga Första-kammar-ledamöters inlägg vid
arrendefrågans behandling i vintras visar — medan samtidigt icke en enda
arrendator hade »säte och stämma» i den lagstiftande församlingen.

I nedre Jämtland påverkades motsträfviga arrendatorer med ord
sådana som dessa: »Ja, då förstå ni väl att disponenten inte vill annat än
ert bästa!» Då det här var fråga om en af de humanare arbetsgifvarne,
är det naturligt att många kände sig öfvertygade, och de, som tilläfventyrs
icke voro detta, föredrogo i regeln i alla fall att skrifva under hellre än
att riskera en uppsägning af arrendekontraktet från bolagets sida.

Att sådan försiktighet verkligen är af nöden på åtskilliga platser,
visar följande exempel från Åsele. Arrendatorer ha blifvit uppsagda till
afflyttning till 1 maj nästa år, enär de varit djärfva nog att inträda som
medlemmar i Norrlands skogs- och landtarbetareförbund och till på köpet
underskrifva förbundets arrendepetition. I andra fall ha till förbundet
anslutna arrendatorer nekats timmerkörning till vintern, eller ha de, som
voro försiktiga nog att icke öppet utgifva sig för att vara
föreningsmedlemmar, och som därför också fått arbete till vintern, fått afstå frän det

i Faktor, bolagstjänsteman, närmast öfverordnad skogvaktaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 15:57:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1908/0591.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free