Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■1!)
samma att överlämna sin rätt till enskilda på viss tid mot
ersättning. Vidare föreslogs att handelsministeriet skulle vid varje ny
fyndighet utfärda ett dokument, varigenom staten tilldelades
detsamma soin »Bergwerkseigentum».
Vid diskussionen i Preussiska lantdagen uttalade ministern, d:r
Delbrük, vid ärendets behandling, att det ej var regeringens mening
att utan vidare upphäva den fria inmutningsrätten. Blott i den
mån den kunde anses medföra monopolbildning borde lagstiftningen
inskrida till allmänhetens skydd. Vore det behövligt skulle regeringen
därför senare vidtaga ytterligare åtgärder.
Den norska gruvlagstiftningen överensstämmer i väsentliga
delar med den tyska rätten. Systemet med fri inmutningsrätt
till-lämpas även där. Den ekonomiska nationalismen har emellertid,
väckt av det utländska kapitalets hastiga utbredning över landet,
gripit in för att åstadkomma lagstiftningsformer till värn för landets
självständighet. I förra numret omnämndes 1907 års kommitté,
som uttalat sig om utländningars rätt till gruvdrift i landet. De
skola underkasta sig koncession på vissa grunder. Norskt kapital
och material, liksom norska arbetare och funktionärer skola
företrädesvis gynnas av det utländska bolaget. Det får ej ingå i
»no-gen förening til kunstig forhöielse af priserna paa bergverksprodukter
ber i riget.» Bestämmelser skola finnas, som hindra
aktiemajoritetens överflyttande på sådana händer, som förut idka gruvdrift i
landet. En produktionsavgift och en fast årlig avgift erläggas. Den
förra utgör 1—3 procent av nettoavkastningen, den senare beräknas
efter fältens areal.
Innan regeringen hunnit behandla denna koncessionskommitténs
hemställan, framlades av herr Gunnar Knudsen och Castberg ni. 11.
ett synnerligen genomgripande förslag, som i likhet med hr
Lindhagens i år gick ut på införandet av allmänt koncessionssystem
även för norska medborgare. Koncessionstiden föreslogs till 30 år
med inlösningsrätt för staten efter dess slut. Stortinget beslöt i
anledning härav följande skrivelse till regeringen:
»Dok. nr (59 oversendes regjeringen, forat spørsmaalene om
al-mindelig koncessionspligt for grabedrift, om afgift samt tids- og
produktionsbegränsning for saadan drift, om ret til indktsning av
bergverken for staten eller vedkommende kommuner — samt andre
sporsmaal vedkommende betingelserne for koncessioner til grubedrift
kan bli undergit sakskylldig utredning — og resultaterne av samme,
ledsaget av förslag, bli forelagt næste storting.» Skrivelsen
överlämnades till Handels- och Industridepartementet, som inhämtat
den med en del sakkunniges förstärkta gruvlagstiftningskommitténs
uttalande i ärendet, innan det avgav sitt eget utlåtande, som den
29 februari i år genom Kungl, resolution vann regeringens bifall.
Kommittén avvisar förslaget kärvt »og maa bestcmt fraraade
at förtale de liberale principer, hvorpaa vor nuværende berglov er
bygget. Vort land er endnu kun for en liten del undersökt, og der er
grund til at tro, at der fremdele.s kan gjøres en ra-kkc driv vördige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
