- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1908 /
57

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

57

Genom Västra Kanada.

Jordvärdereform i Vancouver.

Brev till Social Tidskrift.

Inder mitt första besök i Kanada nödgades jag begränsa mig till dc
^ två östra provinserna Quebec och Ontario. Därifrån bar det av till
»Mr States». Men efter avslutade resor i Förenta Statenia hade jag, på
väg till Nva Zeeland, ett nytt tillfälle att se något av det stora
nordamerikanska framtidslandet, denna gång västra delen därav.

Jag böriade med Winnipeg, den berömda veteprovinsen Manitoba»
huvudstad och medelpunkten för östra och västra Kanadas redan nu starkt
utvecklade samfärdsel.

Winnipeg är visserligen icke alldeles en stad av i går. Dess anor
gå några årtionden tillbaka. Men av den lilla provinsstaden för 25 år
sedan med sina knappa 15,000 har nu blivit en metropol med en folkmängd
av 120 à 130 tusen. Winnipeg gör intryck på främlingen genom sina breda
gator och djärva linjer. Men man förvånas också över den kolossala
ojämnhet, som kännetecknar detta »Kanadas Chicago». Djupt i skuggan av
10-våningshuset döljer sig små, trasiga träkåkar och bredvid dem alldeles
obebyggda tomter. Denna vildhet och brist på kultur ser man inne i
själva affärscentrumet och dess omedelbara närhet. Dylik ojämnhet är
visserligen till en viss grad oundviklig i varje stad med en sådan tillväxt
som Winnipeg uppvisar. Men jordvärdereformvännen ser i den ojämnhet
han här har framför sig ett ojävigt bevis på osunda ekonomiska
förhållanden. Att det ej är väl beställt med jordegendoms- och skatteförhållandeua
är uppenbart. Jordspekulationens vågor ha gått högt; att ingen »boom»
uppstått med åtföljande minerande värdefall får väl tillskrivas
Winnipegs-bornas orubbliga och även motiverade tro på sin stads framtid ocli
fortsatta växt. En var som kunnat komma med på ett hörn är annars
intresserad i jordspekulation i denna del av världen.

På den nära 8 dygns långa järnvägsresan från Winnipeg till
Vancouver hade jag sällskap med en svensk arbetarfamilj, som ämnade
använda ett par veckor för en lusttur i British Columbia och staten
Washington i lv. S. A. Det var mycket beskedligt, strängt religiöst folk.
Mannen var anställd å Canadian Pacific Railway’s värkstäder och hade denna
omständighet att tacka för möjligheten att kunna företa en så vidsträckt
resa — de reste nämligen fritt. Arbetaren hade ej mycket av sociala
intressen. Han var organiserad, emedan han var tvungen därtill; han hade
ett horn i sidan till galizierna och de asiatiska arbetarna, därför att de
underbjödo de vanliga arbetarna, men längre sträckte sig ej lians sociala
och ekonomiska horisont. Socialismen hade han en mycket dunkel
uppfattning av medan »Single Tax» ocli »landreform» var för honom absolut
främmande begrepp. Stor var därför min förvåning när jag hörde med
vilken sakkunskap och intresse han talade om förhållandena på
fastighetsmarknaden. Han visade sig själv vara en tomtjobbare i miniatyr och
visste att berätta om en hel del kamrater på verkstaden och i den kyrka
lian tillhörde, som voro intresserade i jordegendom i spekulationssyfte.
Han talade om dessa saker med mycken värme och gav mig helt
omedvetet mera klarhet i krisfrågan genom sin anmärkning, att under sådana
hårda tider, som nu råda, blir det ej mycket med arbetarens köpkraft,
när lian har de regelbundna avbetalningarna att göra å sina fastigheter.

Tåget för oss genom ändlösa halft snöbetäckta slätter. Jag får mitt
första intryck av den vilda prärien. »Vild» är väl dock ej rätta uttrycket, ty
de sträckor vi fara genom lia för länge sedan upphört att vara oupptagna
eller tillgängliga för ingenting. Svenska konsuln i Winnipeg, mr Herold
J. Smith, som i egenskap av agent för ett större Land company kunde
tala ined auktoritet, visste att berätta, att jordbruksjord i Manitoba ocli
Saskatchewan, som för knappt 10 år sedan såldes för 3 dollars pr acres,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:49:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1908/0643.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free