Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
som motsvara ett bebyggande med nuvarande stadens folktäthet,
vore det ju enligt de föregående beräkningarne liktydigt med att
de skulle basera sina affärer på ett framtida invånareantal i Lundby
av 4:160,000 = 480,000, och de skulle då icke inom det
nuvarande seklet hinna få hela sina markarealer bebyggda.
Men även om de stora egendomarne bleve energiskt
exploaterade medelst det nyssnämnda glesa bebyggandet, skulle, enligt
det föregående, t. o. m. efter 40 år stora delar ännu återstå
obebyggda, och dessa äro redan nu till såväl taxering som salupris
uppe i flere gånger deras jordbruksvärden.
Tager man så samtligen även i betraktande att Göteborgs stad
genom senare års klokt avvägda markinköp blivit ägare till en så
stor del av Lundby, att den därigenom och till följd av de resurser
den har att iordningställa sina områden till bebyggande, kan utöva
ett bestämmande inflytande över stadsdelens utveckling, kommer
man till det resultatet, att det höga prisläget å jord i Limdby
icke har sin motsvarighet uti verkliga värden.
Men vilka äro då orsakerna till att prisstegringarne över snart
sagt bela socknen kunnat bli så stora, som de blivit? Först och
främst äro säkerligen att anteckna psykologiska orsaker.
Inkorporeringsakten, som, om man undantager dess fördelaktiga
kommunaltekniska verkningar, är någonting rent formellt, liar bländat ägare
och spekulanter och kommit dem att tro, att införlivningen
förvandlade socknen till snart realiserad byggnadsmark. Man har
icke i lugn och ro slagit sig ned och sett i stort; icke funderat
över huru stor del av Göteborgs framtida utvecklingskontingent,
som kunde komma socknen till godo, och huru fort denna
därigenom skulle kunna komma att bliva bebyggd.
En annan viktig orsak till prisstegring är den lätthet, varmed
jord enligt den något mer än 10-åriga lagen om ägostyckning kan
uppdelas i tomter. Strax före införlivningen använde man sig
nämligen i stor utsträckning av denna sin styckningsrätt i det att
flertalet egendomar uppdelades i rektangulära tomter. Lundby ser
också pä kartan ut som ett stadssamhälle med gator och
tomtgränser, fastän det är nästan belt och hållet obebyggt.
De så uppkomna tomtformade ägolotterna liava naturligtvis
inom vissa gårdar i stor utsträckning försålts till ett antal olika
ägare, vilka behandla dem som en lätthanterlig vara att förtjäna
pengar på.
Men icke blott på markpriserna och spekulationslustan ha
dylika ägostyckningar i en städs närhet ett menligt inflytande, utan
de inverka även menligt, när det gäller att göra en stadsplan över
ett på så sätt sönderdelat område. Hur varma önskningar man
än må ha, att göra det gott och trevligt för människorna så byta
sig likväl ens känslor till vemod och bitterhet, när man ställes
inför av ägostyckningar så förstörda marker, som Lundby.
Uppdelningen av egendomarne är nänüigen verkställd helt schematiskt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
