Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vHnskapen Jcunna stundom i Ludviks adla hjerta
öfvergå sjelfva kärleken! Men att vinna en verklig
genkärlek, omöjligt; och likväl skulle våra själar så väl
förstå hvarandra .... Ja, jag skall erhålla hans
vänskap och hela hans förtroende, jag vågar hoppas det ....
Jag skall se honom alla dagar; jag skall vaka öfver
hans bästa, jag skall gagna honom hos min Far; ack,
jag bör ej beklaga mig."
"Johanna formerade sig ett särskilt sällskap af de
älskvärdaste och förståndigaste personer vid Hofvet.
Eudvik kom ofta att der tillbringa hela aftnar; han
icke allenast förstod alt sjelf värdera behaget af
Johannas konversation, utan njöt äfven af det intryck den
gjorde på andra. Han fann sig hedrad af det så väl
förtjenta beröm, som gafs åt den som bar hans namn.
Ehuru han alltid ville] bevara sin frihet, och lelde
med henne endast som bror, hade han i sjelfva
verket alla de känslor för henne, som utgöra
äktenskaps-tillgifvenheten hos en man, hvilken ej hyser någon
kärlek; och denna ömhet fick hvar dag mera välde
öfver honom; men den1 förmådde dock ej att skilja
honom från den lysande och farliga Athenais."
"Det ar blott en enda sak i verlden, sade
Johanna till sin vän, som skulle kunna alldeles krossa
min själ; det vore, att han fattade en häftig passion
för någon qvinna, som förenade dygden med
skönheten, och att han blefve älskad af henne tillbaka."
Ludvik XI var död; Regentinnan dolde ej mer
litt hat till Hertigen af Orleans. Drifven till det yt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
