AAKHUS Italien samt anställdes 1593 som organist vid Vor Frue Kirke i Köpenhamn men avsattes 1613 på grund av sympatier för katolicismen och lämnade senare Danmark. Under det latiniserade namnet Theodoricus Sistinus utgav han 1608 i Hamburg Cantiones trium vocum, vittnande om betydande tonsättarbe-gåvning. Sch- Aakhus [å:'-], E i vind Danielson, norsk spelman, violinist (1854—1937), representerande Setesdalstraditionen i låt-spelet. Under åren 1890—1930 var A. ständigt på konsertresor i Norge och USA. Han utgav Gamle og nye slåttar (1931) och Kjente slåttar (1932), av vilka en del äro hans egna. Litt.: Självbiogr. Minne fra Noreg og Amerika (1930). H. K. Aa'Itonen, Greta, finländsk sångerska, sopran (f. 1902 11 /8), sedan 1932 lärare vid MK i Helsingfors. Efter studier där samt i Tyskland och Italien har A. konserterat i hemlandet. N.-E.R. Aaltonen, I r j a, finländsk dansös (f. 1909), premiärdansös vid Finska operan i Helsingfors 1928—32. A. har varit elev till bl. a. Saxelin och George Gé och hai1 dansat huvudrollerna i Svansjön, Giselle, Kreisleriana, Den blå pärlan, Okon Fuoko (Madetoja) och Skydraget (Raitio). R. af H. Aamodt [å:'-], Valter Emil, norsk tonsättare och musikkritiker (f. 190 2 25/3), utbildad vid MK i Bergen, där han 1927 —35 var kritiker i Arbeidet. Han har komponerat manskörer, av vilka Havsalt, Hugsviv och Perleskjell äro de mest kända. K. Aarhus [å/rhos], Danmarks näst största stad (137 722 inv. 1945), har sedan 1800-talet haft ett relativt livligt musikliv och är numera en av landets främsta musikstäder med en folklig musikskola. Den kyrkliga musiken, som redan vid början av 1500-talet hade ett stort namn i domkyrko-kantorn Morten Börup, rycktes vid slutet av 1700-talet upp av bl. a. H. E. Grossmann och odlades senare nitiskt av J. Kabell, C. A. E. Jung, R. W. O. Allen, A. I. Allin m. fl. Den profana musiken omhuldades i större omfattning först vid 1800-talets början främst av amatörer. Sångföreningarna begynte sin verk samhet på 1830-talet; den ännu existerande Aarhus Sångförening stiftades 1843 och vidare må nämnas Musikföreningen (gr. 1848) och manskören Brage (gr. 1865). Kammarmusiken har sedan 1860-talet odlats av särskilda sällskap. Orkestermusiken omhänderhas av Aarhus Philharmoniske Selskab (gr. 1919), som letts av bl. a. E. Robert-Hansen (1919—27) och T. Jensen från 1927, samt Aarhus By-Orkester (gr. 1935), vars verksamhet sedan dess letts av T. Jensen. Musikundervisningen ombesörj es av Det Jydske Musikkonservatorium (gr. 1927), som blev självägande 1944. Vid univ. i A. upprättades 1946 en professur i musikvetenskap (K. Jeppesen). Litt.: E. Sejr i Aarhus gennem Tiderne, 3 (1941). Sch. Aaron, P i e t r o, ->Aron. Aarsbo [å/-], Jens Jacob, dansk bib-lioteksman (1878—1944), från 1914 stadsbibliotekarie i Köpenhamn. A. sysslade i yngre år med musikteoretiska studier och utgav 1904 Fra den danske Musiks Historie (21915) och 1903—04 en sångsamling, Dansk Folkesang -fra det 19. Hundreaar (2 bd; med kommentarer). Bland hans ed. av äldre musik märkes ett urval kompositioner av Buxtehude i arr. av C. Barnekow för piano fyra händer (SUDM 2: 31, 1912). Sch. Aarvold Glaser [å:'r-J, Kari, ->Glaser. Aas [å:'s], Ingeborg, ->Oselio, Gina. Aasland [å:'-], Johannes G e b u r g Kristian, norsk organist och tonsättare (f. 1886 13/8), organist i Vestre Akers kyrka i Oslo sedan 1910; ej minst känd genom talrika föredrag om norsk musik. A., vilken förlorade synen som spädbarn, studerade vid MK i Oslo, där han 1905—16 var lärare i praktisk modulation och i orgel. Verk: Oratorier, kantaten I aarstidernes tegn (1914), pianostycken, sånger. ö. G. Aav [a:v], Evald, estnisk tonsättare (1901—39), skapare av den första estniska operan, Vikerlased (Tallinn 1928), vidare en symfoni d-moll o. a. orkesterverk samt solosånger, vari han använt estnisk folkton. E-T- Aavatsmark [å:'-], Laila Ida Flodin, norsk pianist (f. 1912 29/i). A., som varit elev av bl. a. I. Ringnes, Barer och E. Fischer, har sedan 1932 med framgång konserterat i Norden och i Tyskland. H. K. 3 4