ABRÄNYI vetenskapliga forskningsarbete. Metodiskt betydelsefulla voro framför allt några uppsatser, som han utgav tills, m. von Hornbostel. Skrifter: Über das Abklingen von Tonemp-findungen (i Zeitschrift für Psychologie und Physiologie 1899), Das absolute Tonbewusst-sein (i SIMG 1901/02 och 1906/07) m. fl.; betr, arbeten, som utgivits tills, m. von Hornbostel, se litt. under denne. E. E. A'braham, Paul, ungersk tonsättare (f. 1898 2/n; enl. annan uppgift 1892), internationellt populär på 1930-talet genom operetter och filmmusik i insmickrande stil. A. var 1931—33 även kapellmästare i Berlin och blev senare lärare i liturgik och musikhistoria i Budapest. Verk: Operetterna Viktoria und ihr Husar (1930; Viktorias husar, Sthlm 1931), Die Blume von Hawai (1930; Blomman från Hawaji, Sthlm 1932), Bali im Savoy (1932; Bal på Savoy, Sthlm 1934); dessutom en symfoni, en orkesterserenad och en violoncellkonsert samt kammarmusik. Å. L-y A'brahamsen, Erik Schack O 1 u f s e n, dansk musikhistoriker (1893—1949), dr phil. 1923, prof, vid Köpenhamns univ. sedan 1926 och musikkritiker i Berling-ske Tidende sedan 1939. Efter studier vid MK i Köpenhamn var A. 1914—24 organist vid Lutherkirken där och 1915—21 chef för Det kgl. Biblioteks musikavd. Han blev 1917 fil. lic. i musikhistoria och fortsatte senare sina studier för P. Wagner i Frei-burg i Schweiz, där han disputerade 1923, varefter han 1924 blev docent vid Köpenhamns univ. Ären 1934—39 var A. musikkritiker i Nationaltidende. Medutg. av Niels Jesperssöns Graduale (1935) och utgav tills, m. H. Grüner-Nielsen Melodierne til Danmarks gamle Folke-viser (1935 ff.). Skrifter: Liturgisk Musik i den danske Kirke efter Reformationen (1919), Éléments romans et allemands dans le chant grégorien et la chanson populaire en Danemark (diss. 1923), Tonekunsten (1927), En Klosterbog fra Middel-alderens Slutning (1933; tills, m. M. Kristen-sen), Musik og Samfund (1941), Hvem er mu-sikalsk? (1943) o. a. Sch. Abrahamson, Euphrosyne, f. Leman, sångerska, sopran (1836—69). Efter studier för Günther debuterade A. som Pamina i Trollflöjten på K. teatern 1855 och fortsatte därefter sin utbildning i Paris för Duprez. Hon firade därefter stora triumfer på operorna i Madrid 1858 och Wien 1859. Sistnämnda år gifte hon sig Erik Abrahamsen. E. Abrahamson. med grundaren av Nääs slöjdseminarium A. Abrahamson i Göteborg, där hon sedan intog en central plats i musiklivet. — LMA 1868. Roller: Grevinnan i Figaros bröllop, Elvira i Ernani, Violetta i La traviata, Desdemona i Otello m. fl. Musikaliska akademien erhöll 1869 av A:s make 25 000 kr. till en fond med A:s namn. ->Stipendier och fonder. Litt.: Biogr. i Ny ill. tidn. 1869. G. P. Abrahamson, Werner Hans Frederik, dansk författare, officer (1744—1812), utgav tills, m. K. L. Rahbek och R. Nye-rup Udvalgte danske Viser fra Middel-alderen (5 bd, 1812—14; delvis med melodier). A. skrev även kända sällskapsvisor ss. Min Sön, om du vil i Verden fr em, saa buk. Sch. Abra'mskij, Aleksandr, rysk tonsättare (f. 189 8 22/i). A., som studerat vid MK i Moskva, har skrivit en folklig opera, »Vänskapens sång» (1937), samt kontrapunktiskt genomarbetad kammarmusik. M. S. Abrånyi [a/bramU], Kornel, ungersk musikskriftställare (1822—1903). A., som var elev av bl. a. Chopin, sekr. och prof, vid MH i Pest från 1875, var medstiftare samt red. 1860—75 av Zenészeti Lapok, Ungerns första musiktidning. Bland hans skrifter märkas en harmonilära (1874; 21881) och en allmän musikhistoria (1886). G.M. En son till A. var librettisten Emil A. (1851—1920), vars son, tonsättaren och dirigenten Emil A. (f. 188 2 22/9) sedan 1911 verkat i Budapest som opera- och orkesterdirigent, bl. a. från 1922 för en av honom grundad symfoniorkester. Han 9 10