ANNA AMALIA ungefär mitten av 1800-talet. Besläktad med fransäsen hade den en sidoform i eccossäsen. Under benämningen »engelska» har den i vissa former varit mycket bruklig under 1800-talet hos allmogen, särskilt i v. Sverige. K. R-n; M. R-g A'nima, it., själ, liv, känsla. — C on a., föredragsbet.: själfullt, känslofullt. Liktydig med a n i m a't o, a n i m o's o. Animuccia [-mo't/a], Giovanni, italiensk tonsättare (omkr. 1500—71), från 1555 kapellmästare vid Peterskyrkan i Rom och Palestrinas närmaste föregångare. A. följde i mässor o. d. verk Tridentinska mötets fordran, att sångtextens tydlighet ej finge fördunklas trots polyfon stämvävnad och klangskönhet. Hans för Neris oratoriesällskap skrivna laudi äro enkla, homofona visor. Verk: Mässor (4-st.; 1567), magnificat (4-st.; 1568), Laudi spirituali (2 bd, 1563—70); madri-galer (3—6-st.; 4 bd, 1547—65). — 4 verk i nytr. i ToAMI 1. Litt.: A. Einstein, Firenze prima della monodia: G. A. (i LRM 1934). J.H.Å. Anjou [a'n[o], vallonsläkt, inkommen till Sverige 1633. Av nedan nämnda personer med detta namn tillhör C. L. A. en gren och de övriga tre, som inbördes äro nära besläktade, en annan gren av släkten. Litt.: A. Anjou, Den vallonska slegten A. jemte förgreningar (1902). Anjou, Christopher Ludvig, skolman (1821—96), rektor vid folkskoleseminariet i Linköping från 1864. A. utgav bl. a. Koralbok för svenska kyrkan (1882; tills, m. J. F. Törnwall), vari tillämpas en fri deklamation i motsats till samtida »rytmiska» strävanden. — LMA 1868. J- H- A. Anjou, Emil Andreas, kyrkomusiker (f. 1876 10/3), son till N. A., klockare i Eskilstuna 1910. Efter examina vid MK i Stockholm — organist-ex. 1895 samt musiklärar- och kyrkosångar-ex. 1896 — och vid London College of Music 1900 och Guildhall School of Music i London 1903 verkade A. där som organist vid Svenska och Finska kyrkorna. Han utgav tills, m. fadern samlingar för orgel. Verk: Pianostycken, solosånger (Det brister en sträng), körsånger samt en sonat för violin och piano m. m. G. M. 129 Anjou, Frans Hjalmar, musiker (f. 1882 10/0), son till N. A., sedan 1927 verksam i Norrtälje som organist och tf. musiklärare i samrealskolan. A., som avlagt bl. a. organist- och kyrkosångarex. i Uppsala 1904 och musiklärarex. vid MK i Stockholm 1915, har utgivit sånger, piano-och orgelstycken. B. W-r Anjou, Nils Erhard, musikpedagog (1852—1922), far till E. A. och H. A., från 1908 sånglärare vid folkskolorna i Gävle. A. ägnade stort intresse åt musikundervisningen i folkskolorna, företog som stipendiat studieresor i de nordiska länderna och arbetade för införandet av den s. k. formelmetoden. ,Verk: Den nya sångmetoden eller folkskolans lärobok i sång efter rationella och strängt pedagogiska grunder utarbetad (4 d., 1905—07), Lärobok i flerstämmig sång enligt formelmetoden (1907) m. fl. — Utgav tills, m. E. A. Organistens orgelalbum (2 h., 1900), Nordiskt orgelalbum (2 h., 1903) samt ensam bl. a. Folkskolans koralbok (1897; flera uppl.) och Nyaste harmoniumskolan i orgelharmoniumspelning (1897; 2O1946). S. W. A'nkara, Turkiets huvudstad sedan 1923 (227 500 inv. 1945), är jämte Istanbul huvudsäte för den av Kemal Atatürk igångsatta europeiseringen av det turkiska musiklivet, som började omkr. 1930 och genomförts med hjälp av främst tyskar, bl. a. E. Praetorius på 1930-talet, och österrikare. Operaföreställningar gåvos av statskonserva-toriets operaskola i Medborgarhusets stora sal, i avvaktan på att musikdramatiken skulle få ett hem i den nationalteater, som färdigställdes 1948. Den statliga symfoniorkestern kon-serterar i statskonservatoriet och i radio. Vokalmusiken omhuldas av en filharmonisk kör. Musikundervisningen omhänderhas av statskonservatoriet. G. T. Anker, Öyvind, norsk biblioteksman (f. 1904 13/7), fil. lic., var 1925—43 bibliotekarie vid Norsk musikksamling, Oslo univ.-bibl. A. studerade pianospel och musikteori för Lövdahl och Brögger. Han är redaktionssekr. för tidskr. Norsk musikkliv samt medutg. av tidskr. Norsk musikkgranskning och av R. Nordraak, Samlede verker (1942). H.K. Anna Amalia, hertiginna av Sachsen-Weimar (1739—1807), tonsättare. A. skrev 130 5. Musik. I