L'APRÉS-MIDI D'UN faune Apo'llon, ljusets, diktkonstens och musikens gudom i grekisk mytologi. Hans musikaliska attribut är lyran. Till hans ära ägde vart fjärde år de pythiska spel rum, i vilka det musiska ->agon intog förnämsta platsen. A:s namn har flitigt använts som sammansättningsled i namn på körer. — Apollinisk, en av Nietz-sche lanserad estetisk term, som avser tuktad form och sträng logik. Motsats: Dionysisk ->Dionysos. C.-A. M. Apollon Musagète [apolo'u mysajäT], balett. Musik av I. Stravinskij. Uppförd ffg.: Washington 1928 i koreografi av Bolm; Paris några månader senare hos Djagilevbaletten i koreografi av G. Ba-lansjin; Khmn 1931 i koreografi av dens. Apo'stol, A 1 e x e i, finländsk militärmusiker av grekisk börd (1866—1927), från 1918 överkapellmästare vid finländska armén och chef för Vita gardets musikkår. A. följde som. 13-årig »adoptivson» med Finska gardet från turkiska kriget. Efter utbildning vid Helsingfors musikinst. samt i Tyskland och Österrike var A. kapellmästare vid olika musikkårer samt vid Helsingfors symfoni-, senare stadsorkester 1912—18. Han grundade 1901 en elitorkester av f. d. militärmusiker, med vilken han konserterade i in- och utlandet. Han har även grundat A. Apostols Not-& Instrumenthandel 1907 och A. Apostols förlag samt 1919 pianofabriken Apollo. A. A-n Aposto'li, Elisabeth, svensk dansös och danspedagog av rysk börd (f. 1903 23/0), har varit verksam i Finland men leder numera en egen dansskola i Stockholm. — Svensk medborgare 1946. A., som är elev av bl. a. Preobrasjenskaja, Legat och Ksjesinskij i Leningrad, debuterade 1935 på Nationalteatern i Helsingfors och har där lett en egen skola. Hon har även turnerat i Ryssland. R. af H. Appassiona'ta(n), förk. av S o n a t a appassionata, it., den lidelsefulla sonaten, populär benämning på Beetho-vens Grande sonate pour piano, f-moll, op. 57 (1806). Appassionato [-iåna:'tå], it., föredrags-bet.: lidelsefullt. Appelgren, Brita Disa, dansös (f. 1912 21/io), premiärdansös vid K. teatern sedan 1934. A. blev efter utbildning vid K. teaterns balettskola premiärelev 1931. Hen- Aune Antti. Brita Appelgren. nes första större uppgift på operascenen var vallflickan i Bergakungen 1931. Som populär premiärdansös har hon sedan så gott som oavbrutet varit med i balettrepertoaren och utfört huvudpartier i bl. a. Sylvia, Rosendrömmen, Månstrålen, Sylfiden, Bolero, Svansjön, Törnrosa och Lualaba. I början av 1930-talet kreerade hon även en del filmroller. Litt.: Kajsa Rootzén, Den svenska baletten (1945). K. R-n Appenzeller, B., ->Ducis. Applikatu'r (av lat. applica're, fästa) ->F ingersättning. Appoggiatura [-ådjato/ra], it., stöd, ->Förslag. Appunn [a'pon], Georg August Igna-tius, tysk musiker (1816—85), byggde sinnrika akustiska apparater, bl. a. ett harmonium med 36 tonsteg inom oktaven, fördelade på två manualer, samt ett ännu mera invecklat med 53 tonsteg. Sonen Anton A. (1839—1900) fullföljde faderns akustiska undersökningar och utarbetade bl. a. en optisk metod för bestämning av mycket höga toners sväng-ningstal. A. R-h APRA, förk. för The ->Australasian Performing Right Association. A'prea, T i t o, italiensk pianist (f. 1904 10/10), konservatorielärare i Rom sedan 1938. A., som studerat vid MK i Neapel (Longo), var 1927—37 dir. vid italienska MK i Tunis. Han är en av de främsta yngre italienska pianisterna. G.P. L’après-midi d’un faune, eg Prélude å l’a. [laprämidi' doil få:'n], fr., (Preludium till) En fauns eftermiddag, symfonisk dikt av C. Debussy, byggd på en 141 142