LA ARGENTINA Pearl Argyle i Svansjön. unge S. de Castro, nyklassiker som A. de Raco, akademiker som den franskt influerade J. A. G. Estrada samt den delvis impressionistiske miniatyristen C. Suffern. Bland mer el. mindre nyinflyttade immigranter märkas spanjorerna J. Bautista och J. Pahissa samt belgiern J. Perceval. Slutligen finnes en omfattande, nästan industriell tillverkning av populärmusik, speciellt tangos, vilken till ej ringa del ligger i händerna på inflyttade européer. Bland musikvetenskapens företrädare märkes C. Vega, som bl. a. ägnar sig åt den inhemska folkmusikforskningen. Musikinstitutioner. Argentinas främsta opera är Teatro Colon (invigd 1908) i Buenos Aires; där ges även symfonikonserter. Konsertverksamheten i huvudstaden omhänderhas eljest främst av Or-questa Filarmonica de la Asociacion del Pro-fesorado Orquestal (gr. 1894), varjämte modern musik representeras av Grupo Renovaciön (gr. 1929) och genom Conciertos de la Nueva Mü-sica (gr. 1936). I landsorten märkes bl. a. Aso-ciaciön Sinfonica i Rosario. Den främsta undervisningsanstalten är Conservatorio Nacional de Musica y Declamacion i Buenos Aires. Mu-seo Argentino de Ciencias Naturales i huvudstaden har en avd. för inhemsk musikvetenskap. Jämförande art.: Buenos Aires. Monumentauppl.: Antologia musical argenti-na (1 ff., 1945 ff.). Litt.: L. Hurtado, La musique dans la re-publique Argentina (i RM 1940); C. Vega, Panorama de la musica populär Argentina (1944); N. Slonimsky, Music of Latin America (1945). G. T. La Argenti'na [-chän-], artistnamn för Antonia M e r c é, spansk dansös (trol. 1895—1936). A., som redan vid 14 års ålder var premiärdansös vid operan i Madrid, blev under 1920-talet världsberömd som en av seklets yppersta dans-artister. Som självständig ballerina och ledare för en egen danstrupp specialiserade hon sig på spanska nationaldanser och framförde i Paris bl. a. baletterna El fan-dango 1927, El amor brujo 1928, Juerga 1929 och El contrabandista 1934. Hon uppträdde även solo i alla Europas och Amerikas huvudstäder (i Sthlm 1926) och väckte beundran ej bara med sin intensiva dans utan också med sitt virtuosa och uttrycksfulla kastanj ettspel. Litt.: A. Levinson, La Argentina (1932); Suzanne Cordelier, La vie brève de la Argentina (1937). K.R-n Argyle [a/ga’1], Pearl, engelsk dansös (d. 1947), tillhörde Marie Ramberts danstrupp i London, därefter under 1930-talet Sadler’s Wells-baletten. En vacker, dramatiskt begåvad dansartist som räknats till den nationella engelska balettens pionjärer. Särskilt uppmärksammad i bl. a. Lady of Shalott, Bar aux Folies-Bergère, Récamier och Valentine’s Eve. Litt.: A. L. Haskell, The national ballet (1943). K.R-n A'ri, Carina, eg. Maria Carin Victoria Jansson, dansös och koreograf (f. 1897 14/«), en av de få svenska danskonst-närer, som lyckats göra sig internationellt starkt gällande. Efter studier vid K. teaterns balettskola blev A. 1913 figurantska vid teatern, som hon 1919 lämnade för att studera för Fokin i Köpenhamn. Åren 1920—24 tillhörde hon Svenska baletten och blev efter dess upplösning bofast i Paris, där hon framträtt som koreograf vid såväl Stora operan som Opéra-Comi- 151 152