AS NU S SEN Ashton [ä'Jtan], Algernon Bennet Langton, engelsk pianist och tonsättare (1859—1937), pianolärare vid Royal College of Music i London 1885—1910 och vid London College of Music från 1913. A., som studerat bl. a. vid MK i Leipzig och för Raff, konserterade i Europa samt skrev orkester- och kammarmusik, pianokompositioner, körverk och sånger. G. T. Ashton [ä'Jton], Frederic, engelsk dansör och koreograf (f. 1906 17/H), sedan 1935 en av de ledande krafterna vid Sad-ler’s Wells-baletten. Utbildad av bl. a. Massini praktiserade A. en tid i Ida Ru-binsteins danstrupp, tillhörde sedan Marie Ramberts sällskap och The Camargo Society i London. Hans första betydande arbete som koreograf var Capriol suite (1930). Året därpå följde Facade, och bland hans senare baletter märkas Récamier (1932), Valentine’s Eve (1935), Horo-scope (1938), Dante sonata (1940), The wanderer (s. å.), Symfoniska variationer (1947). Litt.: C. W. Beaumont, Complete book of bal-lets (1937); A. L. Haskell, The national ballet (1943); Janet Leeper, English ballet (1944). K. R-n ASIEN. Asiens musik omfattar en mångfald motsatta företeelser, som måste behandlas i specialartiklar. Relativ primitivitet kännetecknar musiken hos folkstammarna i ->Sibirien, varemot speciella utpräglade kulturer utvecklades av de nomadiserande turk-tatariska och mongoliska folken i ->Cen-tralasien. Ostasien, Asiens sannolikt äldsta kulturområde, har sedan gamla tider även varit ett centrum för musikaliska högkulturer (->Japan, ->Kina, ->Korea). Bortre Indien och Indonesien uppvisa alltefter de där boende folkens olika kulturnivå musikaliska företeelser av delvis utomordentlig mognad (->Indien-Indonesien). Främre Indien är särskilt i norr påverkat av den arabisk-islamska musiken (->Indien-Indonesien). Främre Orienten var redan för årtusenden sedan 181 Boris Asafjev. säte för hög musikalisk blomstring (->As-syrien-Babylonien, -^Egypten, ->Judisk musik). Arvtagare till denna blomstring blev ->arabisk-islamsk musik, som i sin tur påverkat musikodlingen i ->Armenien, ->Persien och ->Turkiet. Musiken i ->Kaukasus intar genom sin polyfona kultur en särställning. E-E. Asioli [-å:Ti], Bonifazio, italiensk tonsättare och musikteoretiker (1769— 1832), dir. för MK i Milano 1808—13. A. skrev operor, ett oratorium, mässor, kantater och motetter samt pedagogiska arbeten, bl. a. Principi elementari di musica (1809; flera uppl. och övers.) och II mae-stro di composizione (1832). Litt.: Biogr. av A. Coli (1934). G. T. Askena'se [polskt uttal a'sk-], Stefan, polsk pianist (f. 1896 10/7), sedan några år bosatt i Bryssel. A. är elev till E. Sauer och har som solist och med egna konserter framträtt i Europa (Sverige ffg. 1946). Han har även turnerat tills, m. Pro Arte- och Kolischkvartetterna. G. M. A'smussen, S v e n d, dansk jazzmusiker och kapellmästare (f. 1916 28/2). A., 182