AU BERT tid även som instrumentalstycke. Motsats: ->S e r e n a d. M.W. Auber [åbä/r], Daniel Frangois Esprit, fransk tonsättare (1782—1871), dir. för MK i Paris från 1842, en av de sista företrädarna för opéra-comique och samtidigt förebådare av den stora operan. Auber ämnade först bli köpman, men uppmuntrad av framgångar som tillfällig-hetskompositör slog han om och fullföljde musikstudierna under ledning av Cheru-bini. Som operakompositör debuterade han 1811 men står i de första verken ännu i starkt beroende av äldre fransk opera och nådde först vid mitten av 1820-talet fram till en egen stil. I sin musik bygger han gärna på grälla, konträra effekter och låter korthuggna marschmotiv och pikanta dansrytmer växla med en smekande kan-tilena ofta i barkarollens form; melodiuppfinningen är lättflytande men går icke alltid ur vägen för det vardagliga. Redan tidigt uppburen i Frankrike, vann han med Le Macon (1825) även utlandet på sin sida, och populariteten växte än mera efter Fra Diavolo (1830), hans mästerverk i den komiska genren. Några år tidigare hade Auber med La Muette de Portici (1828) — ett verk, som väckte Wt.gners livliga beundran — bildat epok i fransk operahistoria och banat vägen för Meyerbeer. Till den seriösa operan hör också Gustave III ou Le bal masqué (1833) med ämne från händelserna kring mordet på Gustav III. Ett annat verk med anknytning till Sverige är Jenny Bell (1855), som bygger på en episod ur Jenny Linds liv. Auber fortsatte att komponera till 1869 och bibehöll trots en med åren mattad ingivelse en ledarställning i franskt musikliv. — Honorär kejserlig kapellmästare 1857. — LM A 1845. Verk: 10 operor, bl. a. La muette de Portici (Paris 1828; Den stumma från Portici, Sthlm 1836), Gustave III ou Le bal masqué (Paris 1833; Maskeradbalen, Gbg 1865), Le cheval de bronze (Paris 1835, omarb. 1857) m. fl.; 37 opéra-comiques, bl. a. Le Macon (Paris 1825; Muraren, Sthlm 1834), Fra Diavolo ou L’Hötellerie de Ter-racine (Paris 1830; Fra Diavolo eller Värdshuset i Terracina, Sthlm 1833), Le Domino noir (Paris 1837; Den svarta dominon, Sthlm 1845), Les Diamants de la Couronne (Paris 1841; Kronjuvelerna, Sthlm 1845), La Part du Diable (Paris 1843; Hälften var eller Hin ondes andel, Sthlm 1844), Haydée ou Le Secret (Paris 1847), Le premier jour de bonheur (Paris 1868) m. fl. samt diverse balettmusik; orkester- och kammarmusik, motetter o. a. kyrkomusik, kantater, romanser o. a. vokalmusik. Francois Auber. Litt.: Biogr. av bl. a. A. Kohut (1892) och C. Malherbe (1911; med verkfört.); Elsa Marianne Stuart, Jenny Lind och A:s opera Jenny Bell (i STM 1920). E.S-m Aubert [åbä:'r], Louis Frangois Marie, fransk tonsättare (f. 1877 19/2), under senare år verksam som lärare i Paris. A. fick sin utbildning vid MK i Paris av bl. a. Fauré. I hans tidigare kompositioner, varibland romansen Sous bois (1892) är den första, kunna spåras vissa inflytelser från Franck-skolan; sedan anknyter han snarare till Fauré och hans musik får mera klassicistiska drag. La habanera (1919) för orkester är ett av hans yppersta verk. Verk: Operan La forét bleue (1904—10); baletterna La momie (1903) och Chrysothémis (1904); Suite brève (1900), Fantaisie för piano och orkester h-moll op. 8 (1899), Caprice för violin och orkester (1925); Nuit mauresque 193 7, Musik. I 194