AUGMENT ATION Werk (1927), Anton Bruckner als Kirchenmu-siker (1927); fullbordat en av A. Göllerich påbörjad Brucknerbiogr. (bd 2—4, 1928—37) och utg. Bruckners brev (1925). M. W. Aufforderung zum Tanz [a°ffårdarong tsom ta'nts], ty., »Uppbjudning till dans», rondo brillant för piano av C. M. von Weber, op. 65 (Dresden 1815). Verket har instrumenterats för orkester av H. Ber-lioz (1841), F. Langer och F. Weingartner. Ä. L-y AufrFchtig, Hans Sigmund, finländsk musiker av tjeckisk börd (f. 1869 20/i), studerade i Prag och Berlin samt verkade som pedagog och dirigent i Vasa 1901— 18 samt som repetitör och kördirigent vid Finska operan i Helsingfors 1918—42. Han har upptecknat och arr. folkvisor och danser, skrivit musik till sagospelet Rosenröd samt piano-, violoncell- och sångkompositioner. N.-E. R. Augener, Ltd. [a°'gono(r)], London, engelskt musikförlag, gr. 1853 av George Augener (d. 1915). Förlaget var 1873— 1937 generalagent för Edition Peters. Det utger sedan 1871 tidskr. The monthly mu-sical record. Å. D. Augenmusik [ao'ganmozi/k], ty., musik för ögonen. A. benämnes i tysk musikpraxis försök att i melodikens el. stämmornas stigande el. fallande rörelse åskådliggöra t. ex. innebörden av textorden i en madrigal. Jämförande art.: Madrigalism. Litt.: A. Einstein, Augenmusik im Madrigal (i ZIMG 1912/13). G. T. Augensen, Kåre Hugo, norsk tonsättare (f. 1894 22/4), distriktsläkare. I huvudsak autodidakt har A. dock som tonsättare främst med den storslagna och säkert utformade symfoniska dikten Sorais song (1923) väckt stor uppmärksamhet. Leopold von Auer. Verk: Symfoni d-moll, den symfoniska dikten Ratcliff (1926); kompositioner för violin och piano; pianostycken; sånger m. m. H. K. Augmentation, fr., lat-, tillökning, förlängning, kallas fördubblingen (resp, tre-el. fyrdubblingen) av noternas tidsvärde i en melodisk linje. A. förekommer i all slags polyfon musik alltifrån den utvecklade mensuralnotskriftens tid (augmen-tatio och diminutio hos J. Tinctoris m. fl.) och har framför allt utnyttjats på fugans område i trångföringar och andra sammanhang. A. kallas stundom även den förlängning med halva resp. 3/4 av notvärdet, som i modern Ur J. S. Bachs Kunst der Fuge, Contrapunctus VII. Temat kombineras med sin egen omvänd-] ning i augmentation. 197 198