AUSTRALIEN Verk: Vicar of Bray op. 35, variationer för stråkorkester (1910) o. a. orkesterverk; Hymn of Apollo för kör och tråkorkester (1918) o. a. vokal verk; kammarmusik; en orgelcykel, inspirerad av J. Bunyans Kristens resa; pianostycken och sånger. — The fairyland of music (1922). G. M. Austin [å:'stin], Frederic(k), engelsk sångare, baryton, och tonsättare (f. 1872 30/3), bror till E. A. och far till R. A., konstnärlig ledare för British National Opera Co. i London 1924. A. har vunnit uppmärksamhet både som sångare och tonsättare samt som bearbetare av Pe-puschs The Beggar’s opera (1920) och Polly. Elev i komposition till sin morbroder, W. H. Hunt, verkade A. till 1906 som lärare i musikteori vid Liverpool College of Music samtidigt som han undervisades i sång av C. Lunn; debuterade med ovanlig framgång som konsertsångare i London 1902 och som operasångare i Gunthers parti i Ragnarök vid Covent Garden 1908. Han har framträtt vid en rad musikfester i England, uppburit främst barytonpartierna i Wagners operor på de inhemska scenerna samt gästat Tyskland, Holland och Danmark. Vid framförandet av hans bearb. av The Beggar’s opera i London återgav han Peachums roll. Verk: Scenmusik; symfoni E-dur (1913), rap-sodin Spring (1907), Palsgaard (danska skisser; 1913) o. a. orkesterverk; kammarmusik; pianostycken och sånger m. m. Å. V. Austin [å:'stin], Richard, engelsk dirigent (f. 1903 28/i2), son till F. A. — A., som 1934 blev dirigent vid Municipal Or-chestra i Bournemouth, studerade i London för bl. a. Boult och Sargent. Därefter innehade han olika anställningar främst vid His Majesty’s Theatre och Drury Lane i London. — A. har även framträtt som tonsättare. A. Th. Austral [å/stral], eg. W il son, Florence, australisk sångerska, sopran (f. 1894 26/«). A. studerade vid MK i Melbourne och vid School of Opera i London. Är 1922 debuterade hon på Covent Garden som Brynhilde i Valkyrian och Sieg-fried. Hon har sedermera i stor utsträckning turnerat såväl inom England som i Europa och USA. A., vars stämma betecknats som »en röst, som i skönhet och uttrycksfullhet söker sin like», har även vunnit ett aktat namn som oratorie- och romanssångerska. — G. 1926 m. flöjtisten John Amadio (f. 1888 15/n). 205 Florence Austral Georges Auric Roller: Elisabeth i Tannhäuser, Sieglinde i Valkyrian, Isolde i Tristan och Isolde, titelr. i Aida m. fl. G. P. The Australasian Performing Right Association [öi åstrale^zian pa:fa:'min£ rah asåosie^an], förk. APRA, en sammanslutning av australiensiska tonsättare, textförf. och musikförläggare, motsvarande Föreningen Svenska tonsättares internationella musikbyrå i Sverige, med säte i Sydney. AUSTRALIEN. Australkontinenten, som i administrativt avseende jämte Tasmanien och smärre kustöar sedan 1901 bildar Australiska statsförbundet inom Brittiska imperiet (7 226 000 inv. 1943), har sedan mitten av 1800-talet odlat konstmusik och har numera ett rätt betydande musikliv. Infödingarnas musik. Infödingssångerna i Australien tjäna framför allt till att beledsaga och stimulera religiösa riter. De bestå av ett upprepande på olika skalsteg av små motivgrupper med ringa tonomfång och föredragas oftast i hastigt tempo och med synnerligen impulsiv rytmik samt med undvikande av de lägre röstlägena. Det är betecknande för det låga musikaliska utvecklingsstadiet hos infödingarna i Australien, att melodiinstrument saknas. De få instrument, som finnas, äro uteslutande buller -och rytm-instrument. Hit höra brum-snurror, elliptiskt formade, rikt utsirade trådvinare samt stavar, som dels anslås, dels slås mot varandra. Det finns också i undantagsfall raka tubor av bambu, men man anblåser dem knappast utan vrålar blott i dem. — Betr, musiken på ögrupperna invid Australien ->Oceanien. E. E. Konstmusiken. De första brittiska invandrarna, som anlände till Australien 1788, voro deporterade förbrytare, och dessa element dominerade invand 206