BAPTISTSAMFUNDET lingarna grundades i Holland ømkr. 1608. Till USA, där baptistsamfundet har sina flesta medlemmar, nådde rörelsen 1639. Samfundet var urspr. delat i två läger, »general baptists» och »particular baptists», vilka dock i våra dagar förenats i de flesta länder. Med sina omkr. 17 miljoner medlemmar är baptistsamfundet näst efter metodistsamfundet den största protestantiska frikyrkoförsamlingen i världen. I enlighet med samfundets princip om största möjliga individuella frihet åt den enskilde har också baptisternas musik utvecklats efter en mångfald linjer. Då varje församling fritt får organisera sin gudstjänsttyp, har heller intet allmänt system för andaktens musikaliska utsmyckning kommit till användning. Den baptistiska sången har därför också influerats av resp, lands andliga sång i allmänhet. Dock kan man konstatera en påtaglig övervikt för den anglikanska religiösa musiken (Sankey), vartill komma drag som lånats från herrnhutismens sångskatt. Utvecklingen i England och USA. Baptismens tidigare historia är till väsentlig del knuten till England och USA. Sången blev snart en integrerande del i dess gudstjänster, men under rörelsens tidigare skede voro meningarna delade beträffande lämpligheten av införandet av regelrätta sångsamlingar. Många ivrade för att sången borde inskränkas till de metriska psalmer, som voro i bruk redan från 1640-talet (främst de av W. Barton författade), och att hymnsången icke borde tillåtas vinna insteg i gudstjänsten. Först under följande århundrade hade man enat sig om lämpligheten av publicerandet av psalm- och sångsamlingar. De s. k. »general baptists» utsände mot seklets slut flera psalmsamlingar, bland vilka de främsta utkommo 1787, utgörande dels en psalmbok av den engelske prästen J. Rippon, avsedd att ledsaga en av I. Watts utarb. psalmversion, och dels den av samme Rippon publicerade Selec-tion of psalms and hymn tunes from the best authors. Dessa samlingar utgingo i stora upplagor tills de samlades i den s. k. Comprehen-sive Rippon av 1844, upptagande över 1100 sånger. Vid sidan av dessa andliga visor odlades även de främsta tonsättarnas alster, och i England blevo särskilt Händeis verk livligt omhuldade inom baptistsamfunden. År 1858 ut-gåvo de s. k. »particular baptists» i England den betydelsefulla Psalms and hymns, vilken 1866 följdes av C. H. Spurgeons Our own hymn 291 book. Alla dessa sångböcker ersattes av The Baptist hymnary (1879). Den engelska baptistgudstjänsten av i dag skiljer sig numera föga från övriga dissentersförsamlingars. Dess främsta sångsamling är Baptist Church hymnal, re-vised, som är en allmän samling körsånger, inklusive sådana av baptistiska kompositörer De amerikanska baptistsamfunden synas ha följt i huvudsak samma linjer som de engelska, blott med den skillnaden att användningen av orgeln i gudstjänsten i USA ifrågasattes längre än i England. Den under 1700-talet mest använda sångboken var trol. The whole booke of psalms..., mest känd under namn av The Bay psalm book, som under åren 1640—1773 utkom i 70 uppl. i USA. Så småningom kompletterades psalmerna med mer känslobetonade sånger till populära melodier. Ingen av dessa 1700-talssångsamlingar lämnade emellertid något bidrag av varaktigt värde till amerikansk psalmdiktning. Först med de ovannämnda sångböckerna av Rippon fick man även i USA från 1800-talets början en fastare grund att bygga vidare på. År 1843 utgav den amerikanske baptistpastorn Samuel F. Smith för baptisterna en vida bättre sångbok än någon de dittills ägt, betitlad The Psalmist, innehållande 1180 sånger, i allmänhet väl valda från goda evangeliska källor. Bland andra amerikanska kompositörer av andlig sång, vilka spelat stor roll inom baptisternas musik, märkas I. D. Sankey, W. Howard Doane, som bl. a. skrivit melodier till flera av Fanny Crosbys sånger, t. ex. Trygg i min Jesu armar, och som utg. The Baptist hymnal, Robert Lowry, känd bl. a. för Var stund jag dig behöver, samt P. P. Bliss. Vid sidan av Fanny Crosby står denne som den amerikanske författare, som har de flesta sångerna översatta till svenska, t. ex. Upp kamrater, sen baneret. Den svenska baptistiska sången. Redan tidigt hade Svenska baptistsamfundet, gr. 1848, kontinuerlig kontakt såväl med tyska som med anglikanska samfund. De sångböcker, som användes av de första svenska baptistförsamlingarna, voro Svenska psalmboken, Sions nya sånger av A. C. Rutström samt i någon mån Ahnfelts Andeliga sånger. Men genom kontakten främst med England, USA och Tyskland framstod allt tydligare önskvärdheten av en egen sångbok. För dennas utarbetande tillsattes 1857 en kommitté, men utan resultat. Däremot utgåvo bröderna G. och P. Palmqvist år 1859 Pilgrimssånger på vägen till det himmelska Sion, som innehöll 221 sånger, bl. a. av Betty Ehrenborg, C. O. Rosenius och Lina Sandell. Denna sångbok — med ett till-lägg och en andra samling — utkom i 43 uppl. och betydligt mer än 400 000 ex. Genom denna samling blevo baptisterna i viss mån föregångare, ej minst genom att vid denna tid presentera den anglikanska andliga sången. Den segslitna sångboksfrågan löstes äntligen genom en 1878 tillsatt kommitté, och 1880 fick 292