Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ben Chaim, Paul
- Benda, släkt
- Benda, 1. Franz
- Benda, 2. Georg
- von Benda, Hans
- Bender, Paul
- Bendix, Fritz
- Bendix, Jörgen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEN DA
Franz Benda.
Georg Benda.
Tell Aviv, där han är lärare i
komposition och piano vid
Shulamit-konserva-toriet. B. har även framträtt som
dirigent vid Palestinas filharmoniska orkester
och Palestinas radioorkester i Jerusalem.
Verk: Oratoriet Joram; två symfonier, den
symfoniska dikten Pan (med sopransolo), en
concerto grosso, Pastorale variée för klarinett,
harpa och stråkar o. a. orkesterverk;
kammarmusik, pianostycken och sånger. Ett 50-tal arr.
av orientalisk-judiska sånger. G. M.
Be'nda, en på 1500-talet framträdande,
ännu levande böhmisk släkt, av vilken
flera medlemmar fingo betydelse för tyskt
musikliv under 1700-talet, främst
bröderna Franz och Georg Benda.
1. Franz (Frantisek) Benda,
violinist och tonsättare (1709—86), anställd
1733 i kronprinsen Friedrichs, sedermera
Fredrik den store, kapell, där han 1771
blev konsertmästare.
Benda, som först tjänstgjorde som korgosse
vid Nikolauskyrkan i Prag och därefter
utbildade sig till violinist, var en av den s. k.
Ber-lir_skolans färgstarkaste personligheter och en
av sin tids mest uppskattade violinvirtuoser,
särskilt berömd för det uttrycksfulla,
sångbara föredraget av långsamma satser.
Kännetecknande för hans spel överhuvud taget var
en långt driven improvisatorisk utsmyckning
av solostämman. I sina kompositioner tog
Benda bl. a. intryck av Tartinieleven Graun
och var dessutom en både skicklig och
mycket eftersökt lärare. Han har skrivit talrika
verk för sitt instrument.
Verk: I tr. två violinkonserter, 6 triosonater,
6 sonater och ett h. etyder. — I ms. sinfonier,
konserter och sonater för violin med b. c.
Litt.: H. Mersmann, Beiträge zur
Aufführ-ungspraxis der vorklassischen Kammermusik
in Deutschland (i AMW 1919/20). S.W.
2. Georg Anton (Jifi Antonin)
Benda, tonsättare (1722—95), från 1750—78
hovkapellmästare i Gotha.
Benda, som började som kammarmusiker i
Berlin, är av eftervärlden mest känd som
kompositör av melodramen Ariadne auf Naxos
(Gotha 1775; Ariadne på Naxos, Sthlm 1786).
Genren hade visserligen tidigare
utexperi-menterats av Rousseau men fick först genom
Benda sin karakteristiska musikaliska
utformning. Hans stycke mottogs också med entusiasm
i Tyskland och till beundrarna hörde Mozart.
Benda skrev ännu några melodramer, av vilka
Medea (1775) fick nästan lika stor framgång som
Ariadne. Han tonsatte även en rad av den
samtida publiken högt skattade sångspel.
Verk (utom nämnda): Der Dorfjahrmarkt
(1775), Romeo und Julie (1776) och Der
Holz-hauer (1778) m. fl. sångspel; sinfonier,
pianokonserter, pianosonater samt mässor,
kyrko-kantater och sånger. — I nytr. bl. a.
klaverut-draget till Ariadne auf Naxos (1920; A. Einstein).
Litt.: E. Istel, Die Entstehung des deutschen
Melodramas (1906); V. Helfert, J. B. (2 bd,
1929—35). E.S-m
von Be'nda, Hans, tysk dirigent (f.
188 8 22/n), musikchef vid radion i
Berlin 1925 och 1937 konstnärlig ledare
för Berliner Philharmonisches Orchesters
slottskonserter. Han grundade 1933 en
kammarorkester för 1600- och
1700-tals-musik, med vilken han rest i Europa och
även gjort grammofoninspelningar.
B., som studerade vid Sternsches
Konserva-torium i Berlin samt vid univ. där
(Kretzsch-mar) och i München, blev 1937 generalmusik
-dir. F. H. T.
Be'nder, Paul, tysk operasångare, bas
(1875—1947), engagerad 1903 vid
Hof-oper i München, som han främst tillhört,
samt var från 1902 under en lång följd
av år knuten till festspelen i Bayreuth.
B., som huvudsakligen framträtt som
Wag-ner- och Mozartsångare, har även gästspelat
bl. a. vid Metropolitan 1922—27 och dessutom
gjort sig ett namn som konsertsångare. B.
gästade Stockholm 1935. G. P.
Bendix, Fritz Emil, dansk
violoncel-list (1847—1914), bror till O. och V. B. —
B., som var elev till F. Neruda och
Grütz-macher, tillhörde olika tyska orkestrar
1866—71 och Det kgl. Kapel i Köpenhamn
1871—1906.
Han framträdde även som förf, med bl. a.
lustspelet Efter Proven (Khmn 1888) och
utgav 1913 Af en Kapelmusikers Erindringer,
ett bidrag till Det kgl. Kapels historia under
1800-talets senare hälft. Sch.
Bendix, Jörgen, dansk operasångare,
baryton (f. 1892 27/7). B. studerade sång
vid bl. a. MK i Berlin och debuterade
419
420
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Apr 30 17:52:55 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-1/0236.html