BENE DIC AMU S DOMINO 1913 i Köpenhamn men har f. ö. mest sjungit utanför Danmark på tyska, italienska och amerikanska scener. Sch. Bendix, Kurt, svensk kapellmästare av tysk börd (f. 1904 19/u), anställdes 1933 som kormästare och tillika kapellmästare vid K. teatern och är samtidigt lärare vid MH (operaklassen) från 1942 samt ledare för Stockholms kammarorkester från 1945. B. utbildades vid Sternsches Konservatorium i Berlin, var elev i dirigering av von Schil-lings och studerade dessutom musikhistoria för H. Abert. Han verkade först som altviolinist vid olika tyska orkestrar, var 1926—28 dirigent vid operan i Königsberg, 1928—31 repe-titör vid Staatsoper i Berlin och 1929—31 lärare vid MH där samt knöts 1931 till K. teatern i Stockholm som repetitör. B. har med framgång dirigerat både opera och konserter, gästspelat i Oslo 1934, Riga 1935 och Helsingfors 1947 samt i de svenska orkesterföreningarna och svensk radio. Han har även framträtt som tonsättare med musik till Racines Andro-make, kammarmusik och sånger. — Svensk medborgare 1937. — G. 1935 m. skådespelerskan och sångerskan Sally Adéla P a 1 m-blad (f. 1908 23/,2). G.P. Bendix, Otto Julius Emanuel, dansk musiker (1845—1904), bror till F. och V. B. — B. var urspr. oboist och tillhörde Det kgl. Kapel 1868—80 men intresserade sig mest för pianospel och studerade föi Liszt. Är 1880 for han till USA, där han verkade som konsertpianist och lärare, bl. a. i Boston. Sch. Bendix, Victor Emanuel, dansk tonsättare (1851—1926), bror till F. och O. B. — B. har inte endast vunnit erkännande som kompositör, han var också en av sin tids mest betydande danska pianister och mycket anlitad som lärare. Även som dirigent visade han framstående egenskaper. B. fick sin utbildning vid MK i Köpenhamn för A. Winding (piano), N. W. Gade och J. P. E. Hartmann (komposition) samt studerade en tid hos Liszt. Som dirigent var han 1872—74 verksam i den av honom förstnämnda år grundade Korforeninsen, sedan som ledare för Fol-kekoncerterne 1892—93, de filharmoniska konserterna 1897—1901 och i Dansk Koncertfore-ning 1907—10. Verk: 4 svmfonier, C-dur op. 16 Fjaeldstig-ninq (1885). D-dur op. 20 Sommerklange fra Syd-rusland (1888), a-moll op. 25 (1895), och d-moll op. 30 (1908), en orkesterserenad A-dur op. 29, 421 Kurt Bendix. Victor Bendix. en lustspelsuvertyr op. 19, pianokonsert g-moll op. 17; körverket Davids 33. Psalm op. 7 med orkester; kammarmusik och sånger m. m. B:s hustru i andra giftet, Dagmar Le-brecht (f. 1868 27/u), är en högt begåvad pianist, elev till Rappoldi-Kahrer i Leipzig. Hon uppträdde mycket tills, m. sin man och var 1927—34 lärare vid MK i Köpenhamn. Sch. Bendl, Kar el, tjeckisk tonsättare (1838 —97), operakapellmästare i Bryssel 1864 och sedan dirigent vid scener i Holland, Frankrike och Italien; efter 1881 körledare och konservatorielärare i Prag. B. skrev 11 operor, varav några alltjämt tillhöra den stående tjeckiska repertoaren, orkester-, kör- och kammarmusik i en stil, som med utgångspunkt från Meyerbeer och Men-delssohn alltmer anslöt sig till Smetanas nationella tonspråk. Av hans kompositioner leva utanför hemlandet numera endast körverken (t. ex. Svanda Dudäk, 1883). G.P. Benede'tti, Michelangeli Arturo, italiensk pianist (f. 1920 5/i), en av nutidens förnämsta italienska pianister. B., som studerat bl. a. vid MK i Milano, uppmärksammades vid de internationella pristävlingarna i Bryssel 1938 samt Genève 1939, där han placerade sig främst. Han har konserterat förutom i hemlandet även utomlands. G. B. Benedica'mus Domino [då/minå:], lat., Låtom oss prisa Herren, avslutningsfor-mel, versus clusor, i romersk liturgi, bevarad även i evangeliskt gudstjänstliv. B. ersätter i romerska kyrkan formeln Ite, missa est, lat., Gån, mässan är fullbordad, i mässor med botkaraktär och förekommer därför alltid under adventstiden, förfastetiden (fr. o. m. söndag Septuagesima) samt fastan. I of-ficiegudstjänsterna kan B. likaledes tjäna som avslutninesformel. Detta är fallet i matutinen vid de tillfällen då laudes inte omedelbart följer på denna. I laudes, vesper och completo- 422