BENGTSSON, I. Benet [bä'nit], John, engelsk tonsättare under 1400-talets första hälft, införde jämte Dunstable Ars nova-stilen i England. — Nytr. av två sammanhörande mässdelar (Sanctus och Agnus) i Early english harmony (1897) samt två mässsatser (3-st.) i DTÖ 31. å.ä. Bene'voli [-våli], Orazio, italiensk tonsättare (f. 1886 29/3), har gjort sig känd kom 1646 till Vatikanen som kapellmästare och innehade dessförinnan samma syssla i olika kyrkor i Rom samt var 1643 —45 ärkehertiglig hovmusiker i Wien. B., som var elev av Ugolini, skrev i en virtuos och pompös kolossalstil, som nådde en höjdpunkt i hans bekanta 53-stäm-miga mässa vid Salzburgdomens invigning 1628 (nytr. i DTÖ 10,1). Verk: Mässor (12-, 16-, 24- och 48-st.), möte tter och psalmer m. m. — Verk av B. finnas i UUB. Litt.: A. Cametti, La scuola dei »pueri cantus» di S. Luigi dei francesi in Roma (i RMI 1915). F. L-g Bengtson, Eric Harald, dirigent (1897 —1948), ledare från 1939 av Gävleborgs läns orkesterförening och 1936—46 även av Nationalmuseums midnattskonserter i Stockholm. Han var 1927—39 kapellmästare vid ab. Svensk filmindustri. B. studerade för Ellberg och O. Morales vid MK i Stockholm samt för bl. a. Wellesz i Wien, vidare i Paris, Rom, Berlin och Ryssland. Han gästdirigerade bl. a. i Stockholm och i Berlin i samband med Olympiaden 1936 samt framträdde även som tonsättare. B. W-r Bengtsson, Dan Filip, organist och körledare (f. 1877 25/n), stiftade 1913 Svenska Baptisternas sångarförbund, vars andre dirigent han var 1913—26 och förste 1926—38, hedersdirigent från 1938. På denna post och som utg. av baptisternas tidskr. Sången (1921—42) och dess musikbil. Sångens körbibliotek har B. nedlagt ett betydelsefullt arbete för höjandet av musikodlingen inom samfundet. B., som till yrket varit affärsman och 1912— 42 stadsrevisor i Eskilstuna, studerade orgelspel för O. Olsson och har därefter tjänstgjort som organist och kördirigent inom flera olika baptistförsamlingar, varav längsta tiden i Eskilstuna. K. L. Bengtsson, Charlotta Josefina (F i n-chen), operettsångerska (1873—1946). B. tillhörde, efter anställning vid olika ope-425 Eric Bengtson. Gustaf Bengtsson. rettsällskap, Stora teatern i Göteborg från 1920 och förvärvade där stor popularitet, särskilt i komiska partier. G. H. Bengtsson, Gustaf Adolf Tiburtius, tonsättare (f. 188 6 29/3), har gjort sig känd genom gedigna och omsorgfullt utarbetade orkesterverk i romantisk anda och verkat som lärare vid folkskoleseminariet i Karlstad 1921—42 och vid seminariet i Linköping från sistnämnda år; förste förbunds-dirigent i Östergötlands sångarförbund 1942—46. B. avlade organist- 1906, kyrkosångar- 1909 och musiklärar-ex. 1916 vid MK i Stockholm samt tjänstgjorde 1906—08 som violinist i K. hovkapellet. Samtidigt åtnjöt han undervisning i kontrapunkt och komposition av J. Lindegren. Dessa studier fortsattes 1909—12 il Berlin, Paris och Leipzig, under vilken tid B. de första tre åren uppbar Statens tonsättarstipen-dium. B:s tonsättningar undvika den nordiskt romantiska stilen och anknyta till Brahms och R. Strauss. Verk: 3 symfonier, Sinfonietta concertante all’ antico för violin, viola och orkester, violinkonsert, violoncellkonsert; körverk, sånger och pianostycken. G. P. Bengtsson, Lars Ingmar Olof, pianist, cembalist och musikskriftställare (f. 1920 2/3), en av initiativtagarna till ->Lilla kammarorkestern och en av de ledande inom det musikaliska folkbildningsarbetet i Stockholm och i radio under 1940-talet. B. är en god kammarmusikspelare och cembalist. Från 1943 verkar han som musikkritiker i Svenska Dagbladet. B. var elev i piano av O. Wibergh vid MH i Stockholm och utbildade sig därefter vidare för Boon samt debuterade 1942. Samtidigt bedrev han studier i musikens historia för Moberg och S. E. Svensson vid Uppsala univ.; fil. lic. 1945. År 1947 studerade han i utlandet för bl. a. Handschin och vid Schola Cantorum i Ba- 426