BERGENDAHL Aron Bergenson. att sjunga vid bröllop och begravningar. Är 1671 fick Bergen en »cantor» med skyldighet att hålla uppsikt över all musik, både i kyrkan och annorstädes. På 1700-talet uppfördes vidare under rektor Linstrups ledning oratorier. Den äldsta kända norska stadsmusikantbefattningen förskriver sig från 1620 och befattningen var redan då en gammal institution i distriktet. Ole Bulls Nationale scene öppnades 1850 och på 1870-talet uppförde utländska sällskap operor. H. Heide blev 1907 kapellmästare vid Den nationale scene och s. å. dirigent för Harmonien. Till de viktigare musikinstitutionerna hör också MK i Bergen, tidigare Bergens Musik-akademi, som upprättades 1905 av T. Cast-berg och med ekonomiskt stöd av F. Sundt. Det fick statsbidrag 1908 och kommunalt anslag 1912 samt erhöll 1913 en egen byggnad. MK hade 1944 700 elever och dess direktör blev 1928 A. Arvesen. Undervisning äger rum i alla ämnen och särskild vikt lägges på samspel. En å två ggr årl. hålles offentlig elevafton och institutionen har examensrätt för organister. — Den första norska musikskolan i Bergen grundades av F. Vogel 1852 och 1894 tillkom en musikskola, som redan första vintern hade 300 elever. För kammarmusiken verkar Bergens-kvar-tetten, som gav sin första konsert 1933, Bergens kammermusikkforening, som stiftades 1935, samt Bergens strykekvart tt och Bergens kam-merkvartett (gr. 1938 resp 40). På instrumentalmusikens område kan vidare nämnas Bergens 443 ynglingeforenings musikkforening från 1886, vilken senare uppgick i den 1894 bildade Bergens musikkforening, dessutom musikföreningen Allegro (gr. 1914) och Bergens handelsförenings orkester (gr. 1941). Inom vokalmusiken tillkom den första sångföreningen, Bergens haandverks- og industriförbunds sångförening 1847, Bergens arbeider-forbunds sangkor 1862, Söraas kor 1882, Mands-sangforeningen Freya 1885, Schjötts korforening 1892, Bergens sangerforbund 1913, Fasmer Dahls blandede kor 1914, sångarförbundet Concordia 1923 samt Bergens manssangerforbund 1925. Staden har även varit platsen för flera stora musik- och sångarfester och 1863 hölls här 5. sångarfesten med deltagande av 35 föreningar, 1898 den 1. norska musikfesten, 1919 det 1. norska kyrkosångarmötet och 1926 10. lands-sångarmötet med deltagare från 17 sångar -förbund. Är 1851 fick Bergen ffg. besök av en utländsk orkester och två av dess medlemmar, W. Harloff och C. Rabe, stannade i Bergen, där de startade musikhandel och lånebibliotek. Det senare kom att utgöra kärnan i Bergens offent-lige biblioteks musikksamling, som nu även omfattar största delen av Griegs notbibliotek och manuskript. Samlingen öppnades för utlåning 1914, fick nya lokaler 1924 och har omkr. 23 000 böcker och nothäften. Är 1897 fick staden ännu en musikhandel, som jämte förlag etablerades av E. Kaland, Einar Kalands förlag, och 1896 grundade J. Knudsen sin pianofabrik, Jakob Knudsens pianofabrikk. — Konsertpaleet invigdes 1915. Litt.: Bergen 1814—1914. Bd 2 (1915). Ö.G. Bergendahl, Axel, militärmusiker (1839—1909), musikdir. vid Göta artilleriregis musikkår i Göteborg 1878—1902 samt dessutom medlem av Stora teaterns kapell och musikföreningen där. B. komponerade även ett flertal populära marscher, bl. a. Svea trängkårs paradmarsch. I. G. Bergenson, Aron Victor, musikteoretiker och pedagog (1848—1914), huvudsakligen känd genom sin lärobok i harmonilära. B. började studera musik i Skara för J. A. Mankell; organistex. där 1866. Han studerade vidare vid MK i Stockholm, där han avlade organistex. 1875 och där han var lärare i harmonilära 1885—1913, varjämte han 1893—97 var kantor i Slottskyrkan. — Prof. 1912. LMA 1895. B:s harmonilära, som bygger på traditioner från generalbastiden, närmast på arbeten av G. Weber och E. F. Richter, innehåller huvudsakligen regler och föreskrifter för fyrstämmig koralharmonisering. Den är ohistoriskt och osystematiskt upplagd och står främmande för logisk harmonisk analys. 444