Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Bergen
- Bergendahl, Axel
- Bergenson, Aron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERGENDAHL
Aron Bergenson.
att sjunga vid bröllop och begravningar. Är
1671 fick Bergen en »cantor» med skyldighet
att hålla uppsikt över all musik, både i
kyrkan och annorstädes. På 1700-talet uppfördes
vidare under rektor Linstrups ledning
oratorier. Den äldsta kända norska
stadsmusikantbefattningen förskriver sig från 1620 och
befattningen var redan då en gammal institution
i distriktet.
Ole Bulls Nationale scene öppnades 1850 och
på 1870-talet uppförde utländska sällskap
operor. H. Heide blev 1907 kapellmästare vid Den
nationale scene och s. å. dirigent för
Harmonien. Till de viktigare musikinstitutionerna
hör också MK i Bergen, tidigare Bergens
Musik-akademi, som upprättades 1905 av T.
Cast-berg och med ekonomiskt stöd av F. Sundt.
Det fick statsbidrag 1908 och kommunalt
anslag 1912 samt erhöll 1913 en egen byggnad.
MK hade 1944 700 elever och dess direktör blev
1928 A. Arvesen. Undervisning äger rum i alla
ämnen och särskild vikt lägges på samspel. En
å två ggr årl. hålles offentlig elevafton och
institutionen har examensrätt för organister. —
Den första norska musikskolan i Bergen
grundades av F. Vogel 1852 och 1894 tillkom en
musikskola, som redan första vintern hade
300 elever.
För kammarmusiken verkar
Bergens-kvar-tetten, som gav sin första konsert 1933,
Bergens kammermusikkforening, som stiftades 1935,
samt Bergens strykekvart tt och Bergens
kam-merkvartett (gr. 1938 resp 40). På
instrumentalmusikens område kan vidare nämnas Bergens
443
ynglingeforenings musikkforening från 1886,
vilken senare uppgick i den 1894 bildade
Bergens musikkforening, dessutom
musikföreningen Allegro (gr. 1914) och Bergens
handelsförenings orkester (gr. 1941).
Inom vokalmusiken tillkom den första
sångföreningen, Bergens haandverks- og
industriförbunds sångförening 1847, Bergens
arbeider-forbunds sangkor 1862, Söraas kor 1882,
Mands-sangforeningen Freya 1885, Schjötts korforening
1892, Bergens sangerforbund 1913, Fasmer Dahls
blandede kor 1914, sångarförbundet Concordia
1923 samt Bergens manssangerforbund 1925.
Staden har även varit platsen för flera stora
musik- och sångarfester och 1863 hölls här 5.
sångarfesten med deltagande av 35 föreningar,
1898 den 1. norska musikfesten, 1919 det 1.
norska kyrkosångarmötet och 1926 10.
lands-sångarmötet med deltagare från 17 sångar
-förbund.
Är 1851 fick Bergen ffg. besök av en
utländsk orkester och två av dess medlemmar,
W. Harloff och C. Rabe, stannade i Bergen, där
de startade musikhandel och lånebibliotek. Det
senare kom att utgöra kärnan i Bergens
offent-lige biblioteks musikksamling, som nu även
omfattar största delen av Griegs notbibliotek
och manuskript. Samlingen öppnades för
utlåning 1914, fick nya lokaler 1924 och har
omkr. 23 000 böcker och nothäften.
Är 1897 fick staden ännu en musikhandel,
som jämte förlag etablerades av E. Kaland,
Einar Kalands förlag, och 1896 grundade J.
Knudsen sin pianofabrik, Jakob Knudsens
pianofabrikk. — Konsertpaleet invigdes 1915.
Litt.: Bergen 1814—1914. Bd 2 (1915). Ö.G.
Bergendahl, Axel, militärmusiker
(1839—1909), musikdir. vid Göta
artilleriregis musikkår i Göteborg 1878—1902
samt dessutom medlem av Stora teaterns
kapell och musikföreningen där. B.
komponerade även ett flertal populära
marscher, bl. a. Svea trängkårs paradmarsch.
I. G.
Bergenson, Aron Victor,
musikteoretiker och pedagog (1848—1914),
huvudsakligen känd genom sin lärobok i
harmonilära.
B. började studera musik i Skara för J. A.
Mankell; organistex. där 1866. Han studerade
vidare vid MK i Stockholm, där han avlade
organistex. 1875 och där han var lärare i
harmonilära 1885—1913, varjämte han 1893—97 var
kantor i Slottskyrkan. — Prof. 1912. LMA 1895.
B:s harmonilära, som bygger på traditioner
från generalbastiden, närmast på arbeten av G.
Weber och E. F. Richter, innehåller
huvudsakligen regler och föreskrifter för fyrstämmig
koralharmonisering. Den är ohistoriskt och
osystematiskt upplagd och står främmande för
logisk harmonisk analys.
444
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Apr 30 17:52:55 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-1/0248.html