BERKELEY intensivt levande stämma och sin intelligenta föredragskonst har B. även som konsert- och romanssångerska vunnit framgång. — B. uppbar under 4 år Christine Nilssons stipendium. Roller: Ulrika i Maskeradbalen, Fru Page i Falstaff, Suzuki i Madame Butterfly, Marcel-lina i Figaros bröllop, Mrs Sedley i Peter Gri-mes, Nyx i Lycksalighetens ö. G. P. Bergström, Oscar, operasångare, basbaryton (1874—1931), studerade för Hallström och debuterade 1896 på K. teatern som Lothario i Mignon. Efter anställning där 1897—99 övergick han till Ranfts operettscener (Stockholm 1899—1912 och Göteborg 1916—18) och sjöng även på konserter, bl. a. i USA. Roller: Leporello och Mazetto i Don Juan, Papageno i Trollflöjten, Alfio i Cavalleria rus-ticana, Sharpless i Madame Butterfly, Mene-laus i Sköna Helena, Beppo i Lyckoflickan, barden i Tirfing, härolden i Waldemar sskatten, Hans i Per Svinaherde, o. a. G. P. Bergström-Simonsson, Anna Katha-rina, sångpedagog (1853—1937), ledde 1903—20 provkurs i skola vid MK i Stockholm, där hon 1918—20 dessutom undervisade i talteknik. B., som avlade organistex. 1876, var från 1880 musiklärarinna vid olika skolor i Stockholm samt blev 1897 lärarinna vid Statens högre lärarinneseminarium och Statens normalskola för flickor. Hon har gjort en betydande insats för förbättringen av den svenska skolsången och arbetade ivrigt för talteknikens vårdande i skolan. Av f. d. elever och andra intresserade bildades Anna Bergströ m-S imonssons minnesfond, vars avkastning utdelas som resestipendier till lärare i skolsång och röstvård. Fonden uppgår f. n. (1948) till omkr. 21000 kr. Verk: Sångkurs för skolan (3 h., 1895—1908; 4 h., 1910—11), Sången i skolan (1904), Taltekniska övningar (1917; 61941, utg. av Marianne Mörner). — LMA 1912. Litteris et artibus 1914. D-d Den bergtagna, sagoopera i 5 akter.» Musik av L Hallström till text av F. Hedberg. Uppförd ffg.: Sthlm 1874; Khmn 1876. — Huvudroller: Ingeborg (sopran), Riddar Tuve (tenor), Bergakungen (tenor), Bergadrottningen (sopran), Kark (baryton). (de) Bériot [bePå'], Charles Auguste, belgisk violinist och tonsättare (1802— 70), prof, vid MK i Bryssel 1843—52. Som violinist var B. i det närmaste Charles de Bériot. autodidakt när han vid 19 års ålder för en kort tid blev Baillots elev. Efter en framgångsrik turné i England anställdes han sedan som soloviolinist vid det nederländska hovet tills revolutionen 1830 åter tvingade honom att konsertera tills, m. sin maka, sångerskan Maria Malibran. Bland B:s många elever märkas Vieux-temps och Prume. Verk: 10 violinkonserter; kammarmusik; Airs variés (12 variationsverk) och etyder för violin samt en violinskola (3 bd, 1858; ny uppl. utg. av H. Heermann 1896). B. P. Berkeley [ba:'kli], L e n n o x Randal Francis, engelsk tonsättare (f. 1903 12/5). B. förvärvade betydande anseende med orkester-, kör- och kammarmusikverk, av vilka många framförts av Internationella sällskapet för samtida musik och vid modernistkonserter i London. B., som studerat för Nadia Boulanger i Paris, är i sin stil påtagligt franskt färgad och hans modernism påminner om Les six och Stravinskij, harmoniskt kärv, rytmiskt livlig och något torr som den är. Verk: Baletten The judgement of Paris (1938); filmmusik; två uvertyrer (1934 och 47), en 453 454