BERLIN Deutsches Opernhaus, Berlin. Interiör. Fotografi från 1930-talet. kvartettens verksamhet från 1870-talet och fram till 1900-talets första år. Traditionerna från denna tid upprätthöllos från 1907 av K. Kling-ler och Kammermusikvereinigung der König-lichen Kapelle. Solistkonserterna, som under 1800-talets första decennier huvudsakligen gåvos av vokalartister, kommo så småningom att domineras av in-strumentalisterna. Någon fast organisation för solistkonserterna uppstod icke förrän Hermann Wolff 1881 grundade sin konsertbyrå. Fr. o. m. 1830-talet sökte sig praktiskt taget allt vad Europa hade av berömda konstnärer till Berlin. Bland dessa voro framför allt två av stor betydelse för stadens vidare musikutveckling: Franz Liszt och Hans von Bülow. Den förstnämnde konserterade 1842 och kan därmed sägas ha inlett en ny era i Berlins konsertliv. Bülows verksamhet inföll på 1850-talet; han blev länge den drivande kraften inom konsertväsendet där och påverkade märkbart smaken i gynnsammare riktning. Grundandet av Phil-harmonisches Orchester får till en del sättas i samband med Bülows gästspel med Meiningen-orkestern 1882. Den senaste utvecklingen efter 1933 präglades av strävan att sanera det alltmer kommersiellt vordna konsertväsendet. Med Reichsmusik-kammer, vars chefer voro R. Strauss och P. Raabe (från 1935), organiserades även det praktiska konsertlivet och infördes i nyare ba nor. Ett begrepp om Berlins livaktighet i musikaliskt hänseende ger en statistik från 1940, som upptar icke mindre än 81 symfoni- och stråkorkestrar, 150 dirigenter, 1 800 tonsättare och 998 solister, alla verksamma i rikshuvud-staden. Musikundervisning och läroanstalter m. m. Av Berlins musikaliska undervisningsanstalter är det av Zelter 1819 grundade och 1822 öppnade Institut für Kirchenmusik det äldsta. Det övertogs senare av staten och hade under 1900-talet en blomstringstid under namn av Staatliche Hochschule für Musikerziehung und Kirchenmusik med ledande namn som M. Seif-fert och H. Spitta. År 1850 grundade J. Stern det s. k. Sternsches Konservatorium, som 1936 övertogs av staden Berlin (Städtisches Konservatorium). Vid Preussische Akademie der Künste (gr. 1696) instiftades 1833 artistklasser för komposition, som bland sina lärare räknat Busoni, Pfitzner, G. Schumann, P. Graener och M. Trapp. Berlins främsta undervisningsanstalt för musik är Staatliche Hochschule für Musik, som grundades 1869 under J. Joachims ledning. Den är ett fullständigt konservatorium, som utom sin undervisningsverksamhet även föranstaltat egna konserter. Bland dess främsta krafter märkas F. Kiel, F. Schreker, G. Schünemann och F. Stein (från 1933). Till högskolan är även 465 466