VON BOCKLET och kalla på vallhjonen, och till detsamma äro många folkliga föreställningar knutna. D. F. von Bo'cklet, Heinrich, österrikisk pianopedagog (1850—trol. 1926), utgav en pianoskola för barn, som även utkommit i flera svenska uppl. Hans far, Karl Maria von B. (1801 —81), var känd pianist och pianopedagog. G. T. Bockshorn ->Capricornus. Bockstriller, ty., en av L. Spohr (Vio-linschule, 1831) för första gången använd benämning på en från vokalmusiken härrörande form av vibratoartad drill, som i violinspel huvudsakligen användes i de högsta lägena och i motsats till vanliga drillar utföres med ett och samma finger. Jämförande art.: Tremolo. I. B-n Bodalew [bå'- el. badaUål], O r e s t, finländsk pianist av rysk börd (f. 1907 7/3), har verkat som lärare i Paris men även givit egna konserter under årliga turnéer på den europeiska kontinenten och i hemlandet. Efter studier vid Helsingfors musikinst. och för Gallston i Berlin flyttade han 1928 till Paris, där bl. a. Rachmaninov var hans lärare. Han har sedan det andra världskriget varit bosatt i Helsingfors och gästade Stockholm ffg. 1940 samt svensk radio 1941. A. F. Bodanzky [bada'ntski], Artur, amerikansk dirigent av österrikisk börd (1877 —1939). B. dirigerade 1915—39 vid Metropolitan (den tyska repertoaren), var 1918—31 ledare för Society of Friends of Music och från 1919 för New Symphony Orchestra of New York. — Bild sp. 554. B., som utbildats i Wien, tjänstgjorde även vid opera- och operettscener där samt i Berlin och Prag och fungerade från 1909 som förste kapellmästare vid Mannheimer Hoftheater. Han har också verkat som konsertdirigent och be-arb. några operor. G. B. Bodart [bå:'-], Eugen, tysk tonsättare och dirigent (f. 1905 8/8), utnämnd 1939 till intendent vid Landestheater Al-tenburg, där han 1932—33 var kapellmästare. Efter studier vid MK i Leipzig verkade B. även som musikalisk ledare vid Kassel-radion 1928—30, som kapellmästare vid Nationaltheater i Weimar 1933—35 och som förste kapellmästare 551 vid Opernhaus i Köln 1935—39. — Gene-ralmusikdir. 1939. Verk: Operorna Hirtenlegende, Die lustigen Musikanten, Der abtrünnige Zar, Spanische Nacht, Sarabande (1942) och Der leichtsinnige Herr Bandolin (1942); orkester- och kammarmusik samt pianostycken och sånger. F. H. T. Bode [bå:'do], Rudolf, tysk gymnast och tonsättare (f. 1881 3/2), dr phil. 1906. B., som varit elev till Jaques-Dalcroze, har utbildat ett eget system, som bygger på av musik beledsagade rytmiska rörelser, och själv komponerat härför lämpad musik. För detta ändamål grundade han 1911 Bode-Schule i München men verkade från 1931 i Berlin och kallades 1935 till den pedagogiska ledningen för Burg Neuhaus, där hans gymnastik blev grundläggande undervisningsämne. Verk: Aufgaben und Ziele der rhytmischen Gymnastik (1913, 31933), Musik und Bewegung (1930) och Körper und Seele in der Musik (i Die Musik 1930/31). B. utg. från 1923 tidskr. Rhyt-mus. S. W. Bodenschatz [bå:'dan-], Er har d, tysk tonsättare (omkr. 1576—1636; enl. annan uppgift 1570—1638), präst i Gross-Oster-hausen nära Querfurt från 1608. B. utgav flera musikaliska samlingsverk, omfattande äldre och samtida motetter. Hans mest bekanta samling är Florilegium Portense (2 d.; 1, 1603; 21618; 2, 1621), varav ex. finnas bl. a. i MA:s bibi., i Västerås och i Örebro. B. studerade musik och teologi i Leipzig och var 1601—03 kantor i Schulpforta samt 1603— 08 pastor i Rehhausen (båda orterna i provinsen Sachsen). Verk: Magnificat samt Benedicamus (4-st.; 1599), Psalterium Davidis (4-st.; 1605), Bicinia XC (1615) m. m. Litt.: O. Riemer, E. B. und sein Florilegium Portense (1928). F.L-g Bodin, Asta Elisabeth (Lisbeth), vissångerska (f. 1922 30/5), slog igenom i den svenska radions »Vårat gängs»-program. Efter studier för bl. a. Britta von Vegesack har B. varit anställd vid folkparkerna, Chinavarietén i Stockholm och i revyer samt även sjungit operett. Hon har vunnit stor popularitet som radio-och grammofonsångerska. B. P. Bodky [bo'tki], Erwin, tysk tonsättare och pianist (f. 1896 7/3), från 1933 verksam i Amsterdam efter anställning 552