Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Boito, Arrigo
- Boivie, Hedvig
- Bojesen, Ernst Frederik Christian
- Bok, Rosa
- Bokor, Margit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKOR
fördes först på La Scala 1924 (fullbordad av
Toscanini).
I sin musik lyckades Boito aldrig fullt
sammansmälta reminiscenser från äldre italiensk
tonkonst med de än starkare intrycken från
de tyska klassikerna och Wagner, och han
nådde därför heller icke fram till en helt
egenartad, personlig stil. Banbrytande för italiensk
opera blev han som musiker egentligen genom
att hävda en mera dominerande ställning för
orkestern. Som librettoförf. samarbetade Boito
från 1881 med Verdi (omarb. av Simone
Bocca-negra) och skrev texterna till dennes Otello
och Falstaff ävensom libretter för Ponchielli
(La Gioconda) m. fl.
Operor: Mefistofele (Milano 1868, omarb.
Bo-logna 1875; Mefistofeles, Sthlm 1883), Nerone
(Milano 1924; Nero, Sthlm 1926).
Övriga verk: kantaterna II 5 giugno (1860)
och Le sorelle d’Itdlia (1862) o. a.
Skrifter: Il libro dei versi (1877, utg. under
anagrampseud. Tobia Gorrio), Mendelssohn in
Italia, Critiche e cronache musicdli 1862—70
(1931), Tutti gli scritti (1942); övers, av bl. a.
Wagners musikdramer m. m.
Litt.: H. Key, A. B. (1918); C. Ricci, A. B.
(1919); A. Pompeati, A. B. (1919); R. de Rensis,
Lettere di A. B. (1932); F. Ballo, A. B. (1938;
med bibliogr.); P. Nardi, Vita di A. B. (21944);
R. de Rensis, A. B. (1942; med bibliogr.);
uppsatser av L. Pagano, F. Brusa och R. Giani i
RMI 1924. E. S-m
Boivie [bä'va], Hedvig,
instrumentforskare (1864—1923), en av de första
moderna instrumentforskarna i Sverige,
vars insatser inom hennes specialområde
och som föreståndare för Nordiska
museets musikinstrumentavd. äro av stort
värde.
B. blev amanuens vid Nordiska museet 1898
och kom sedermera att ägna sig åt dess
musikinstrumentavd., som hon ordnade och
katalogiserade (katalog utg. 1911). Hennes mest
betydande arbete, Några svenska lut- och
fiol-makare under 1700-talet (i Fataburen 1921),
lämnar värdefulla upplysningar om dåtida
svenska instrumentmakare.
Skrifter: Ett musikinstrument från Dalarne
(1906; om tallharpan), Ett säreget
musikinstrument (1922; om den s. k. klarinettfiolen), båda
i Fataburen; kommentarer över
musikinstrument och musiktermer i den samlade uppl. av
Bellmans skrifter (1921) m. m.
Litt.: Nekrolog av T. Norlind i Ur Nutidens
musikliv 1923. D. F.
Bojesen, Ernst Frederik
Christian, dansk filolog (1803—64), rektor
vid Sorö akad. Jämsides med sina
filologiska studier odlade B. även musik,
vilket satte spår i hans avh. för
magister-561
Arrigo Boito.
graden, De harmonica scientia
Graeco-rum 1 (1833) och doktorsavh. De
proble-matis Aristotelis (1836). Sch.
Bok [bok], Rosa, österrikisk
operasångerska, koloratursopran. B. har varit
knuten till operorna i Nürnberg, Mainz,
Hamburg, Prag och Wien, där hon intagit
en ledande ställning inom sitt fack.
Spelåret 1941—42 var hon engagerad vid
Metropolitan. B. har även turnerat i ett
flertal europeiska länder. Som hennes
främsta roll nämnes Nattens drottning i
Trollflöjten. G. P.
Bokor [bå'kår], Margit, ungersk
sångerska, sopran (d. 1949), framträdde
före andra världskriget som opera- och
operettsångerska och
firade triumfer i
Wien, Dresden och
vid
Salzburg-festspe-len. Hon var sedan
verksam i USA, där
hon sjungit på
Metropolitan och på
operorna i Chicago
och San Francisco.
562
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Apr 30 17:52:55 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-1/0309.html