BOKSTAVSNOTSKRIFT Oscar Bolander. Adolph Bolm. B. blev 1947 engagerad vid New York City Center Opera Co. Roller: titelr. i Ariadne på Naxos, Violetta i La traviata, Nedda i Pajazzo, o. a. G. P. Bokstavsnotskrift ->Tabulatur. Bolander, Oscar Andreas, pianist och tonsättare (1840—1914), studerade vid MK i Stockholm under van Boom samt i Leipzig och blev 1867 lärare vid förstnämnda institution; dess dir. 1905—10. — Prof. 1903. AssMa 1868. LMA 1872. B. har komponerat en stråkkvartett, kantater och pianostycken, vilka dock ej publicerats. F. H. T. Bole'ro, balett. Musik av M. Ravel. Uppförd ffg.: Paris 1928 i koreografi av Bronislava Nizjinska för Ida Rubinstein och hennes danstrupp; Khmn 1934 i koreografi av H. Lander; Sthlm 1938 i koreografi av S. Å. Larsen; Oslo 1945 i koreografi av O. Thoresen; Hfors 1945. Bolero [bole'ro], spansk dans i 2/4- el. 3/4-takt, bestående av två repriser med trio och med vissa anknytningar till cha-connen och sarabanden. Den säges ha uppkommit omkr. 1780 och lever alltjämt som folkdans i Kastilien och Andalusien. B. dansas både solo och som pardans och består av flera turer: en inledande promenad, paseo, därefter la diferencia (stegbyte) och la trav er sia (platsbyte), la finale och bien parado. Stegen genomgående terre-å-terre, glidande, stampande; rytmen är starkt markerad enligt följande schema: Litt.: E. Porter, Music through the dance (1937); L. Vaillat, Histoire de la dance (1942). K. R-n Bolivia, en av Sydamerikas mindre stater (3 500 000 inv. 1946) med omkr, hälf 563 ten indiansk befolkning och endast ca 13 procent vita, har sedan 1900-talets början en konstmusik, som är starkt nationellt betonad. Den främste musikaliske företrädaren för Bolivia är tonsättaren och dirigenten V. Mai-dana. Jämte denne märkas tonsättaren och folkmusiksamlaren T. Vargas, de av indiansk folkmusik influerade tonsättarna E. Caba och A. Gonzålez Bravo samt populärkompositören S. Roncal. I huvudstaden La Paz finnas landets främsta musikinstitutioner, nämligen Orquesta Nacional de Conciertos, vilken sedan verksamhetens början 1940 letts av V. Maidana, samt Conser-vatorio Nacional de Müsica. Litt.: N. Slonimsky, Music of Latin America (1945). G. T. Bolm, Adolph Rudolphovitj, amerikansk balettmästare av rysk börd. B. har framstått som fantasifull representant för rysk balettkonst och har särskilt i USA nått lysande resultat i sin strävan att väcka allmänhetens intresse för konstnärlig dans. I yngre år ansågs han som en briljant dansör med utsökt sinne för det mimiska och för scenens möjligheter. B. utbildades vid kejserliga balettskolan i Petersburg och var under några år anställd vid Mariinskijteatern där. Är 1908 gjorde han en nordisk turné med bl. a. Pavlova och Legat och framträdde då även i Stockholm. Under åren 1909—14 var han engagerad vid Djagilev-baletten. Till USA flyttade han 1918 för att först iscensätta ett par baletter vid Metropolitan och sedan (1922—27) bli balettmästare vid Chicago Civic Opera Co. År 1933 anställdes B. vid San Francisco Opera Co. och grundade där egen balettskola. Iscensättningar: The birthday of the In-fanta (1919), Foyer de la dance (1924), El amor brujo (1925), Christmas carol (1927), Iron foundry (Hollywood 1932) m. fl. Roller: Pierrot i Carneval, främlingen i Tha-mar, prins Ivan i Eldfågeln, titelr. i Petrusjka, dvärgen i The birthday of the Infanta o. a. Litt.: C. W. Beaumont, Complete book of ballets (1937). K. R-n Bologna [bålå^a], en av Italiens främsta universitets- och handelsstäder (326 000 inv. 1941), är en betydande musikstad, vilken särskilt på 1600- och 1700-talen var internationellt berömd för sina framstående sång- och teorilärare. Musiklivet, vars anor gå tillbaka till 1200-talet och som på 1500-talet nått en aktningsvärd standard på kyrkomusikens område, fick sin första stora blomstring på 1600-talet. Fyra 564