BOLTZIUS av de då så moderna akademierna främjade musiken, speciellt Acca-demia Filarmonica (gr. 1666 med benämningen Accademia dei Fil-armonici). En lokal skola, den s. k. Bolognaskolan, ledd av en 1658—71 i staden verksam kyrkomusiker, M. Cazzati, odlade utom kyrkomusik och oratorium särskilt kompositioner för violin, violon-cell och stråkensemble i konserte-rande stil; till dess lärjungar hörde bl. a. A. Corelli, D. Gabrieli och G. Torelli. Blomstringen fortsatte under 1700-talet, då dock de bolog-nesiska musikerna skrevo operor i venetiansk och neapolitansk stil samt främst utvecklade en stark pedagogisk aktivitet inom sång (F. Pistocchi, P. F. Tosi, A. Bernacchi m. fl.) samt musikteori (G. B. Mar-tini). De pedagogiska traditionerna uppehöllos i fortsättningen av Liceo Musicale (se nedan). Under senare delen av 1800-talet gjorde sig staden även känd som en härd för den då i Italien föga odlade symfoni- och kammarmusiken samt som inkörsport för den wagnerska musikdramatiken. De förnämsta musikinstitutionerna äro Teatro Comunale (byggd 1756—63), en av Italiens främsta operascener, Societå del Quartetto (gr. 1887), som anordnar konserter, samt konser-vatoriet Liceo Musicale G. B. Martini (gr. 1804 med benämningen Liceo Filarmonico). Sistnämnda, vilket hade G. Rossini som »rådgivare» 1839—61 och ibland benämnts efter honom och vilket senare letts av bl. a. G. Mar-tucci (1886—1902), E. Bossi (1902—11) och F. Al-fano (1918—23), äger ett berömt musikbibliotek (43 200 bd, 1937; katalog av G. Gaspari m. fl.). Till dessa institutioner kommer slutligen den 1946 grundade Orchestra Bolognese da Camera, som står under ledning av F. Molinari-Pradelli och C. F. Cillario. Litt.: G. Gaspari, Studier i olika årg. av Atti e Memorie, publicerade av R. Deputazione di storia patria per le provincie di Romagna; C. Ricci, I teatri di Bologna nei secoli 17 e 18, Storia aneddotica (1888); L. Bignami, Cronologia di tutti gli spettacoli rappresentati al teatro Comunale di Bologna (1882); F. Vatielli, Cinquant’ anni di vita musicale bolognese (1918); Il Regio Conservatorio di musica »G. B. Martini» di Bologna (1942; utg. av C. Sartori). G. T, Bolognaskolan ->Bologna. Bo'lstad [-sta], Per, norsk violinist och folkmusiksamlare (f. 187 5 28/b). B., som studerat violin för bl. a. Book i Stock- Teatro Comunale i Bologna. holm, har insamlat låtar och dansmusik, varav bl. a. utkommit Slaatter fra gamle dage (1928), Fire meisterslaatter (s. å.) och Lette bygdeslaatter (5. h.). Hans son, violinisten Per B. (1899—1931), debuterade 1918 i Oslo och gav talrika konserter i Europa och USA. Han studerade vid MK i Oslo, för Marsick i Paris samt vid MH i Budapest. H. K. Boltzius, Thomas, medlem av kurfurst Johan Sigismunds hovkapell till 1622, därefter av det svenska till 1634 såsom bassist. B. skrev en dubbelkörig komposition i venetiansk stil till tysk och latinsk text, Threnodia, vid Gustav II Adolfs död, möjl. uppförd vid sorgeguds-tjänsten i Tyska kyrkan i Stockholm den 12 dec. 1632. — Nytr. av N. Fransén i Musikaliska konstföreningen 1932. C.-A. M. Konservatoriet i Bologna: Bossi-salen. 565 566