BOTE & BOCK Boston [bo'ston], en av USA:s främsta handelsstäder och ett av dess viktigaste kulturcentra (771 000 inv. 1940). Inom amerikanskt musikliv har staden spelat en ledande roll sedan början av 1800-ta-let, då USA:s äldsta orkester och näst äldsta kör bildades där. Musikdramatiken tillgodoses numera genom gästspel, bl. a. årliga sådana av Metropolitan. Åren 1909—14 hade dock staden en stående opera. Instrumentalmusiken odlas främst av den välkända Boston Symphony Orchestra (gr. 1881). Initiativtagare och stöttepelare under de första 37 åren var H. Lee Higginson. Ord. dirigenter ha varit Sir G. Henschel (1881—84), W. Gericke (1884—89, 1898—1906), A. Nikisch (1889—93), E. Paur (1893—98), K. Muck (1906— 07; 1912—18), M. Fiedler (1908—12), H. Rabaud (1918), P. Monteux (1919—24), och S. Kusse-vitskij (1924—49). Orkestern konserterar såväl i Boston som i andra städer. Sedan 1885 ger en del av orkestern (»Bostons promenadorkester») under sommartiden populärkonserter (»Pops»), på senare år även friluftskonserter; bland ledarna av dessa märkes främst A. Fiedler (sedan 1930). F. ö. märkas flera kammar- och amatörorkestrar. Vokalmusiken omhuldas främst av den betydande Handel and Haydn Society (gr. 1815), USA:s näst äldsta kör, bland vars ledare märkas C. Zerrahn (1854—95; 1897—98), E. Mollen-hauer (1899—1927) och Th. Stone (sedan 1927). Medlemmarna äro blott män; damerna inbjudas »att ställa sina röster till förfogande». Andra dylika sammanslutningar äro manskörerna Apollo Club (gr. 1871) och den blandade kören Cecilia Society (gr. 1874). En viktig faktor i Bostons musikliv har varit och är det i förstaden Cambridge belägna Harvard Univ. Studentorkestern Pierian Sodality (gr. 1808), USA:s äldsta instrumentalensemble, ombildades 1837 till Harvard Musical Association, som bl. a. 1865—82 gav konserter, oftast under ledning av C. Zerrahn, och som utom en alltjämt fortsättande, ehuru mindre omfattande konsertverksamhet grundat ett betydande musikbibliotek. Studentkören Harvard Univ. Glee Club har sedan 1919 under ledning av A. Th. Davison hållit en högtstående repertoar och anses som en av USA:s främsta körer. Harvard Univ. var jämte Univ. of Pennsylvania (->Philadelphia) det första i USA, som inrättade professur i musikvetenskap (1875). Musikavdelningar finnas dessutom vid Boston Univ. och Boston College. Musikundervisningen i övrigt omhänderhas främst av det ansedda New England Conserva-tory of Music (gr. 1867), USA:s första större institution av detta slag. Det har letts av bl. a. grundaren E. Tourjée (1867—91) och G. W. Chadwick (1897—1930). Andra läroanstalter äro Boston Conservatory of Music (gr. 1867) och 593 Malkin Conservatory of Music (gr. 1933); sistnämnda ger kammarmusikkonserter. Staden har slutligen varit säte för betydande pianoindustri och förlagsverksamhet. Jämförande art.: Förenta Staterna. Litt.: M. A. De Wolfe Howe och J. N. Burk, The Boston Symphony Orchestra, 1881—1931 (1931): P. Hale, Boston Symphony programme notes, ed. by J. N. Burk (1935); Julia H. Railey, History of the Handel and Haydn Society of Boston, Massachusetts, from May 25, 1903, to May 1, 1933; The New England Conservatory of Music, 1867—1927; W. R. Spalding, Music at Harvard (1935); C. R. Mutter, The Harvard Musical Association, 1837—1937; Christine M. Ayars, Contributions to the art of music by the music Industries of Boston, 1640—1936; H. E. Johnson, Musical interludes in Boston 1795 —1830 (1943); H. Leichtentritt, Serge Kousse-vitzky, the B. Symphony orchestra and the new American music (1946). G. T. Boston el. b o s t o n v a 1 s, en amerikansk motsvarighet till fransmännens »valse frangaise» och liksom den en variant av wienervalsen, långsam i tempot och med glidande steg. Lanserad under senare hälften av 1800-talet blev den populär i Europa strax efter sekelskiftet. Den berömda valsen i Lehårs operett Glada änkan (1905) är av bostontyp. K.R-n Boswell Sisters [bo:'s°ell], amerikansk vokaltrio, bestående av systrarna Martha, Connie och Helvetia (Vet) Boswell, vilka lanserade genren med kvinnlig vokaltrio till dansmusik, som senare fått många efterföljare. B. utbildade sig först som instrumentalister på resp, piano, violoncell och violin och tillhörde en tid New Orleans Philharmonic Orchestra. De övergingo snart till vokalmusiken och voro som vokalister 1933—34 knutna till Dorsey Brothers’ orkester. B. ha varit verksamma i Kalifornien och i New York och även företagit Europaturnéer 1933 och 35 samt dessutom medverkat i filmer. Efter trions upplösning 1936 har endast Connie Boswell fortsatt i genren och haft en framgång, som jämställt henne med Mildred Bailey. G. P. Bote & Bock fbå/to ont-], musikförlag i Berlin, gr. 1838 av Eduard Bote och Gustav Bock. Dess chefer intill 1935 voro ättlingar till G. Bock. Förlaget var ett av de första som gav ut prisbilliga klassikerupplagor och har f. ö. utgivit en mängd operamusik, ed. av Musica sacra samt verk av Reger och på senare år av von 594