BREITKOPF & HÄRTEL Else Brems. Hans Brenaa. Verk: Die natürliche Klaviertechnik (1905; 41925), Die Grundlagen der Klaviertechnik (1906; fr. uppl. 1908; eng. uppl. 1909; ry. uppl. 1929), Praktische Studien (1917—19) o. a. — Pianostycken och sånger. G. B-n Breitkopf & Härtel [bra^tkopf ont-], tyskt musikföilag, gr. i Leipzig 1719 av Bernhard Christoph Breitkopf (1695—1777). Firman har en förhistoria, som går tillbaka ända till 1500-talet, och musikförläggarrörelsen tog sin början 1615 och 1617 genom utg. av Scheins Cymbalum Sionium och Banchetto musi-cale. En son, Gottlob Immanuel B. (1719— 94), som övertog företaget 1777, gjorde sig ett namn i nottryckets historia genom införandet av delade typer och förde f. ö. firman till en första blomstring. Han utgav viktiga saml.-verk, t. ex. Berlinische Oden (1756—63) och Musikalisches Magazin (1763) samt en katalog med tematisk förteckning över instrumentalverk (1766—87). År 1795 inträdde Gottfried Christoph Härtel (1763—1827) i firman och en pianofabrik anknöts till affären. Förlaget utgav nu bl. a. saml. arbeten av Mozart, Haydn, Clementi och Dussek samt från 1798 Allgemeine musikalische Zeitung. Förlagsled-ningen övertogs 1880 av Oskar von Hase (1846—1921) och Wilhelm V o lk m a n n (1837—96) samt drevs därefter av deras släktingar; 1940 blev Theodor Biebrich dir. Förlaget, som förstördes under andra världskriget, har senare delvis återupptagit verksamheten i Wiesbaden. Litt.: O. von Hase, Breitkopf und Härtel. Gedenkschrift und Arbeitsbericht (bd 1, 1542— 1827; bd 2, 1828—1918; *1917—19). F.H.T. Brems, Anders Lauridsen, dansk sångare, baryton (f. 1877 12/8), far till Else B. Urspr. klarinettist hade B. som sådan en erkänd ställning i danskt musikliv, men övergick sedan helt till sången. Som romanssångare räknas han tack vare sin ljusa baryton och sitt musikaliska föredrag bland sin generations bästa sångare. Tills, m. Ellen Beck och Saima Neovi gav han 1915—26 talrika nordiska folkviseaftnar, som förskaffade ensemblen stor popularitet. B. besökte Konsertföreningen i Stockholm 1918 och Göteborgs orkesterförening 1921. Han är även en eftersökt sånglärare. — G. 1906 m. pianisten Gerda Rasmussen (f. 1880 15/a). Sch. Brems, Else, dansk operasångerska, mezzosopran (f. 1908 16/?), dotter till A. B. Efter studier för sin far och bl. a. Mme Cahier i Paris debuterade hon 1928 vid en konsert och 1930 som Carmen på Det kgl. Teater i Köpenhamn, där hon sedan 1931 varit engagerad. B. har gästspelat i bl. a. Wien, Chicago och som Carmen på K. teatern i Stockholm 1942. Som konsertsångerska har hon bl. a. framträtt med Göteborgs orkesterförening (ffg. 1933) och i Stockholm 1942. Hennes mörka röst och intelligenta föredrag ha givit henne en framträdande plats inom dansk opera, men även i konsertsalen är B. en särpräglad konstnärinna, och framför allt har hon med inlevelse tolkat modern fransk musik. — Kgl. Kammersangerinde 1946. Roller: Orfeus i Orfeus och Eurydike, Olga i Eugen Onegin, titelr. i Marie Grubbe, Bess i Porgy och Bess m. fl. Sch. Bre'naa [-å], Hans, dansk dansör (f. 1910), från 1945 premiärdansör vid Det kgl. Teater i Köpenhamn, där han också fått sin utbildning vid balettskolan. B. har vidare studerat för Ljubov Jegorova i Paris och var ett år förste dansör vid Ballet de la jeunesse där. Hans repertoar vid Det kgl. Teater har varit mycket omfattande och han har framträtt i både seriösa och komiska partier, främst som prinsen i Svansjön och officeren i La Valse. Sv.Kr.-J. Brendel, Carl Franz, tysk musikskriftställare (1811—68). B. övertog efter univ.-studier i Leipzig och Berlin Schu-manns Neue Zeitschrift für Musik 1844 och blev något senare även lärare i musikhistoria vid MK i Leipzig. I tidskrifts-art. och större arbeten framträdde han som en varm anhängare av Schumann, Liszt och Wagner samt var en av initiativtagarna till Allgemeiner deutscher Mu-sikverein (gr. 1861). — LMA 1868. 667 668