BRUNETTE kritiker i Parispressen, bl. a. i Le matin från 1904. Verk: Operorna Le rève (1891), L’attaque du moulin (1893), Messidor (1897), L’ouragan (1901), Les quatres journées (1916), Le Roi Candaule (1920), Le jardin du Paradis (1923), Angelo (1928) och Virginie (1931) m. m. — Gabriel Fauré. La vie et les oeuvres (1925) och Masse-net (1935) samt studier över den moderna musiken i Frankrike och Ryssland. Litt.: A. Boschot, La vie et les oeuvres de A. B. (1937). E.S-m Brunette [brynä't], en typ av folkliga kärleksvisor som var mycket uppskattad i Frankrike under 1700-talet. Beteckningen synes ha hämtats från refrängen i en populär 1700-talssång, och den brukades av förläggaren Ballard i hans serier Brunettes ou petits airs tendres (1703, 04, 09). K.R-n Bruni [bro/ni], Antonio Bartolo-m e o, italiensk tonsättare (1759—1823), åren 1781—1817 verksam i Frankrike, där han var anställd som orkestermusiker och dirigent vid olika Paris-teatrar. Förutom stycken för violin m. m. skrev han över 20 opéra-comiques, av vilka en del även uppförts i Sverige. Verk: Toberne, ou le pécheur suédois (1796; Fiskaren, Sthlm 1798), Le major Palmer (1797; Major Palmer, Sthlm 1800), Claudine (1794; Sthlm 1801) och L’auteur dans son ménage (1799; Poeten i sitt hus, Sthlm 1802). E.S-m Bruns(-Molar) [broms-], Paul, tysk sångare, tenorbaryton, och sångpedagog (1867—1934), dr phil. B. verkade från 1906 som lärare i sång vid Sternsches Konservatorium i Berlin samt utövade ett omfattande skriftställarskap, framför allt inom röstfysiologin, där han bl. a. bestrider teorin om förekomsten av olika register på den mänskliga sångröstens område. Skrifter: Neue Gesangsmethode nach erwei-terten Grundlehren vom primären Ton (1906), Bariton oder Tenor? (1910) och Minimalluft und Stütze (1927; 21929 med titeln Athemkunst und Stimmhöhe). D-d Brunström, Carolina, dansös (1803 —55). B., som var vacker och talangfull, var under sin tid som premiärdansös vid K. teatern i Stockholm 1820—30 en av publikens förklarade gunstlingar. K.R-n Brunswick [bra'ns°ik], engelskt gram-mofonskivemärke, pressat av The Decca 703 Record Co. och av denna firma begagnat vid försäljningen av amerikanska Decca-skivor i Europa. De tidigare plattorna av detta märke voro uteslutande ägnade dansmusiken. Namnet har även brukats av Columbia Phonograph Co. och Deutsche Grammophon Aktien Gesellschaft för liknande ändamål. Numera förekomma skivor av märket B. endast i USA, där de tillverkas av The Brunswick Record Corporation, och i England, där Decca står för fabrikationen. G. P. Brunswick [bra'ns°ik], Mark, amerikansk tonsättare (f. 1902 6/i), elev av bl. a. R. Goldmark och Bloch samt Nadia Boulanger i Paris; verksam som musikpedagog i New York och musikskriftställare. Verk: Ballet suite för mezzosopran, damkör och orkester (text ur Aristofanes Lysistrate; 1936); en symfoni för kör och orkester (1937), en symfoni B-dur (1945); Two movements för stråkkvartett (1926) o. a. kammarmusik; Fragment of Sappho för 4 röster a cap. m. m. G. M. von Brunswi(c)k, ungersk grevlig familj, varav flera medlemmar stodo Beethoven nära i Wien, bl. a. T h e r e s e von B. (1775—1861), som — trol. grundlöst •— utpekats som mästarens »odödliga älskade», samt hennes broder Franz von B. (1777—1849). G. T. Brunzell, Oskar, fagottist (1874— 1928). Utbildad vid MK i Stockholm blev B. förste fagottist vid K. hovkapellet 1894 och var lärare vid MK 1905—27. — AssMA 1917. Litteris et artibus 1926. G.M. Bruschettini [brosketi:'ni], Mar i o A u g u s t o, italiensk tonsättare (f. 1896 7/n), elev av MK i Turin och Bologna; hans lärare voro bl. a. Alfano och Mali-piero. Till B:s främsta verk hör en Grande messa i e-moll för manskör och orgel (1932), som rönt stort erkännande. Verk: två orkestersviter (1930, 32), en violinkonsert, en stråkkvartett (1931) m. m. A. Th. Brusilovskij, J e v g e n i j, rysk tonsättare (f. 1905 12/n). Elev av Steinberg vid MK i Leningrad reste B. 1932 till Kazakstan för att studera den kazakiska folkmusiken, varvid han speciellt ägnade sig åt västkazakernas instrumental- och östkazakernas vokalmusik. Verk: 6 kazakiska nationaloperor, 3 symfonier, en symfonisk dikt, en balett och en violinsonat. B:s sista opera, »Garde, framåt» (1942), 704