BÖHME, W. Jean Börlin i baletten Iberia. Skrifter: Das Oratorium, eine historische Studie (1861; 21887 med titeln Geschichte des Oratoriums), Geschichte des Tanzes in Deutsch-land (2 bd, 1886), Volkstümliche Lieder der Deutschen im 18. und 19. Jahrhundert (1895), Deutsches Kinderlied und Kinderspiel (1897; nytr. 1924) m. m. Ä. V. Böhme, W a 11 h e r, tysk tonsättare (f. 1884 «/9), blev 1910 körledare och kantor i Reichenbach i Sachsen. B. var från början skollärare men övergick senare till att studera musik för bl. a. Krehl och Straube vid MK i Leipzig. Han har bl. a. skrivit ett antal kyrkomusikaliska verk (oratorier m. m.) i Reger-stil. BP- Böhmen -^-Tjeckoslovakien. Böhmflöjt ->Böhm, T. Böhmiska kvartetten, ty. D a s B ö h m-ische Streichquartett. tjeckisk stråkkvartett, gr. 1892 vid MK i Prag och särskilt känd för sina tolkningar av romantisk musik. Den debuterade 1892 i Prag och turnerade med stor framgång under mer än 30 år i hela Europa. B. besökte även Stockholm (senast 1921). B. bestod av violinisterna K. Hoffmann och J. Suk, altviolinisten O. Nedbal, 1906 efterträdd av Jiri Herold (1875—1934), samt violoncellisten Otto Berger, 1893 ersatt av H. Wihan, som i sin tur 1918 efterträddes av Ladislav Zelenka (f. 1881 11/3). Samtliga kvartettmedlemmar utnämndes 1922 till prof, vid MK i Prag. G. B. Böhn, Gudbrand, norsk violinist (1839—1906), under en lång följd av år landets ledande violinpedagog. B., som studerade för F. Ursin i Oslo och H. Léonard vid MK i Bryssel och debuterade 1860 i Oslo, var konsertmästare i Musikföreningen där och i Kristiania theaters orkester 1866—99. Han var även en av iniativtagarna till regelbundna kammarmusikaftnar i Oslo 1864, vilka fingo stor betydelse för utvecklingen av stadens konsertliv. På statsstipendium hade han s. å. särskilt studerat kammarmusik i Tyskland. ö. G. Böhn, Gustav, norsk sångpedagog och tonsättare (f. 1875 4/4). B. har efter studier vid MK i Oslo varit musiklärare vid olika folkskolor 1897—1902, vid seminarierna i Levanger 1902—20, Hamar 1920 —37 och Elverum 1937—45 samt dirigerat körer och orkestrar. Han har även skrivit läroböcker i musikteori och sång för seminarier samt komponerat kantaten Tröndelag, körer, sånger med piano m. m. H. K. Bölsche, Franz, tysk tonsättare och musikteoretiker (1869—1935), efter studier vid MH i Berlin för Bargiel och Spitta lärare i musikteori vid MK i Köln. B. var verksam som musikforskare och utgav ett urval av M. Francks instrumentalverk i DDT 16. — Prof. 1911. Verk: Übungen und Aufgaben zum Studium der Harmonielehre (1911; 14-181928). — En symfoni och flera uvertyrer; kammarmusik; pianokompositioner och sånger samt en motett. B. P. Böritz, Matthias Daniel, violinist (1753—91), anställd i K. hovkapellet i Stockholm 1773—91 som instrumentalist och repetitör. B. skrev även ett herdespel, Doris och Philemon (1777), som dock endast upplevde premiärföreställningen på grund av sin språkliga och musikaliska tafatthet. Partituret finnes i MA:s bibi. G. P. Börlin, Jean Olof Jonas, dansör och balettmästare (1893—1930), tills, m. konstmecenaten Rolf de Maré grundare av Les Ballets Suédois eller Svenska baletten i Paris (1920). Som truppens ständige koreograf och förste solodansör blev B. en ganska omstridd artist, bl. a. därför 759 760