BÖTTCHER att han på grundval av vad han lärt sig hos Fokin utvecklade en extremt modernistisk stil, vari litterära och pantomi-miska drag framhävdes på bekostnad av det rent dansanta. Han gästade K. teatern i Stockholm 1923 och iscensatte med dess balettensemble Bergakungen, Fågelhandlaren och De fåvitska jungfrurna. Under sin senare tid uppehöll han sig i New York. B. utbildades först vid K. teatern och uppträdde där under 1910-talet i bl. a. ett par Fokin-baletter. Är 1918 lämnade han Stockholm för att studera vidare för Fokin i Köpenhamn. Jämförande art.: Svenska baletten. Litt.: Les Ballets Suédois (1931; sv. uppl. med titeln Rolf de Marés svenska balett, 1947); A. Levinson, La danse d’aujourd’hui (1929); C. W. Beaumont, Complete book of ballets (1937). K.R-n Börresen, Axel Ejnar Hakon, dansk tonsättare (f. 1876 2/0), i sina kompositioner starkt influerad av J. Svendsen, till vilken han varit elev. B:s produktion har till stor del förvärvat en betydande popularitet. Han är dessutom en framträdande personlighet inom den organisatoriska delen av danskt musikliv; sedan 1924 ordf, i Dansk Tonekunstnerforening. — LMA 1932. Bland de verk, som i ämnesvalet visa räckvidden av B:s musikaliska förmåga, märkas särskilt den elegant turnerade konversations-operan Den kongelige Gaest (Khmn 1919), den grönländska operan Kaddara (Khmn 1921; Bryssel 1924; Königsberg 1925) och baletten Tycho Brahes dröm (Khmn 1924; Sthlm 1928). Verk (utom nämnda): Musiken till Historien om en moder (H. C. Andersen; Khmn 1930) och Knud Lavard (A. Juel; Odense 1932); symfonierna c-moll och C-dur, Normannerne och Thor drager til Jotunheim, uvertyren Hamlet samt violinkonsert G-dur o. a. orkesterverk; kammarmusik och sånger. Sch. Bö'sendorfer, österrikisk pianofirma, gr. 1828 i Wien av I g n a z B. (1796— 1859) och vidare utvecklad under dennes son Ludvig B. (1835—1919). Fabrikens genomsnittliga årsproduktion av flyglar och pianinon uppgick till 140 resp. 220 nummer men hade år 1947 nedgått till 12 resp. 24. — År 1872 invigdes Kon-zertsaal Bösendorfer, som till 1913 intog en bemärkt plats i Wiens musikliv. D- F• Böszörmenyi-Nagy [bö'sörmenji nadj], B é 1 a, ungersk pianist (f. 1912 °/4), blev 1937 lärare i mästarklassen i piano vid MH i Budapest, där han själv erhållit sin utbildning av Dohnånyi och Kodåly; bedrev samtidigt juridiska studier. B. har konserterat i ett flertal europeiska länder, bl. a. i Finland, och framträdde i svensk radio 1948. G. M. Böttcher, Georg, tysk tonsättare och dirigent (f. 1889 30/4), dirigent i Jena 1927 för bl. a. Jenaer Madrigalchor. B., som studerat för Reger och Schuricht, har skrivit kammar- och körmusik, bl. a. »folkoratorierna» Oratorium der Arbeit (1936), Die ewige Flamme (1937) och Volk im Licht (1939). F. H. T. 761 762