C ALV OCORE S SI tog i stället ledningen av The Missourians tills han 1931 efterträdde Duke Ellington på Cotton Club; orkesterns namn hade dessförinnan ändrats till Cab Calloway and His Orchestra. C. turnerade 1934 i Europa. H. M-g Calvé, Emma, eg. Rosa Calvet, fransk operasångerska, sopran (1858— —1942), främst berömd genom sin dramatiskt intensiva och sångligt storslagna Carmen-tolkning. Utbildad av Puget samt Mme Marchesi i Paris och senare Laborde i Milano debuterade C. 1882 i Bryssel som Margareta i Faust och sjöng fram till 1910 på europeiska och amerikanska operascener, bl. a. Opéra-Comique i Paris 1884 —87, 1891—93 och 1894—95 samt Metropolitan 1893—94, 1895—97, 1899—1900, 1901—02 och 1903— 04; efter 1908 i New York. Roller: Ofelia i Hamlet, Léila i Pärl fiskar ne, Margareta i Mefistofeles, Santuzza i Cavalleria rusticana o. a. Litt.: Emma Calvé, Ma vie (1922); A. Gallus, E. C. Her artistic life (1902). G. P. Calvet-kvartetten [kalvä'-], fr. Q u a-t u o r Calvet, nutida fransk stråkkvartett, bestod urspr. av violinisterna Jean Calvet och Georges Mignot, altviolinisten Louis Pascal och violoncellisten Paul Mas. Ensemblen var känd för bl. a. goda grammofoninspelningar. — Upplöst under andra världskriget reorganiserades C. efter dettas slut och utgöres nu av violinisterna Étienne André, (Joseph) Calvet (f. 1897 8/io) och Jean André Cham-peil (f. 1910 20/3), altviolinisten Maurice Husson (f. 1913 4/2) samt violoncellisten Manuel Amédée Recasens (f. 1919 20/4). Kvartetten har under omfattande gästspel även framträtt i Skandinavien 1948. CalvFsius, Sethus, eg. Seth K a 11-w i t z, tysk tonsättare och musikteoretiker (1556—1615), en av de främsta företrädarna för den förenklade kantional-visan vid 1600-talets början, sådan den framträder i hans Harmonia cantionum ecclesiasticarum a M. Luthero et aliis viris piis Germaniae compositorum (1597; flera uppl.); även betydande musikteo-retisk författare. — Bild sp. 771. C. besökte gymnasiet i Magdeburg och univ. i Helmstedt och Leipzig, blev 1582 kantor i Schulpforta, prov. Sachsen, och var från 1594 kantor vid Thomasskolan i Leipzig, tillika kapellmästare vid Thomas- och Nicolaikyrkorna. Verk: Hymni sacri (4-st.; 1594), Tricinia, Aus-erlesene teutsche Lieder (1603), Biciniorum libri 773 Emma Calvé som Carmen. Porträtt i olja av Chartran. duo (1599—1612), Der Psalter Davids gesangweis von Herrn D. Cornelius Beckern ... (4-st.; 1605) m. m. — Musikteoretiska skrifter: Melopeia seu melodiae condendae ratio (1582; 21592), Compen-dium musicae practicae pro incipientibus (1594; 31612 med titeln Musicae artis praecepta nova et facillima; även i LUB) o. a. — Nytr. kompositioner i SchGMB och av G. Schreck och K. Straube i Ausgewählte Gesänge des Thomas-chors. Litt.: K. Benndorf, S. C. als Musiktheoretiker (i VJ 1894, diss.); G. Pietzsch, S. C. und Johann Kepler (i Die Musikpflege 1930). F.L-g Calvocore'ssi, Mich(a)el D., fransk musikskriftställare av grekisk börd (1877 —1944). Utbildad vid Lycée Janson-de-Sailly i Paris och i musik för Leroux var C. lärare vid École des Hautes Études Sociales i Paris 1905—14. Som uppskattad föreläsare där och i London ivrade han för en allmännare kännedom om särskilt rysk musik; korrespondent till flera ledande europeiska och amerikanska musiktidskrifter. Skrifter: The principles and methods of mu-sical criticism (1923; 21931), Musical taste and how to form it (1925), Moussorgsky’s musical style (i MQ 1932), Moussorgsky’s youth (i MQ 774