CEBELL för att få fram en naturstämning osv. och hade därför eg. inte någon dramatiskt skildrande uppgift. — Under 1800-talet överfördes beteckningen c. till elegisk-ariosa instrumentsatser, t. ex. adagiot i Beethovens stråkkvartett B-dur op. 130. E. S-m Cavazzo'ni, Marco Antonio, kallad Marcantonio da Bologna el. d’U r b i n o, italiensk tonsättare och organist (d. omkr. 1559), den förste betydande orgelkompositören i Italien. C. hade ett flertal anställningar som privatmusiker, bl. a. 1520—21 hos påven Leo X, var 1536—37 organist i domen i Chioggia och 1545— 59 sångare vid Markuskyrkan i Venedig. Av hans verk är endast Recerchari, Motetti, Can-zoni... Libro primo (1523) kända. Nytr. av G. Benvenuti i CMI1 och av K. Jeppesen i Die italienische Orgelmusik am Anfang des cin-quecento (1943; med biogr.) C:s son, organisten Girolamo (da Bologna) (omkr. 1525—omkr. 1560), även han framstående orgelspelare, utgav Intavolature coiè recercari, canzoni, himni, magnificat (2 bd, 1542—43). — 13 orgelkompositioner i nytr. i ToAMI 3. M. W. Cavelti, Elsa, nutida schweizisk sångerska, kontraalt, utbildad av Otto Iro i Wien och efter debut 1939 som Azucena i Trubaduren första kontraalt vid Stadt-theater i Zürich. En praktfull stämma i förening med dramatiskt intensiv rollgestaltning har tillförsäkrat C. en rangplats bland Schweiz’ dramatiska artister i våra dagar. C. har givit uppmärksammade gästspel på La Scala och operorna i Wien och Buenos Aires samt framträtt som konsertsångerska i Europas större städer och i Sydamerika. Roller: Titelr. i Orfeus, Brangäne i Tristan och Isolde, Fricka och Waltraute i Nibelungens ring, Octavian i Rosenkavaljeren, Azucena i Trubaduren, Eboli i Don Carlos, Amneris i Aida, titelr. i Carmen o. a. G. P. Cavling, V i g g o Louis, dansk författare (1887—1946), från 1908 medarb. i tidn. Politiken i Köpenhamn. Skrifter: Ballettens Bog. Balletkunstens Ud-vikling fortalt i Billeder (1941) samt scenarier till baletterna Tycho Brahes dröm (Khmn 1924; Sthlm 1928) och Gudinnornas strid (Khmn 1933; Sthlm 1934). K.R-n Ca'vos, Catterino, rysk tonsättare av italiensk börd (1776—1840), från 1797 verksam i Petersburg, där han var chef för de italienska (från 1799) och ryska (från 1803) operascenerna; 1832 dir. för kejsardömets samtliga orkestrar. Genom sina operaverk med ryska sagomotiv, i vilka han sparsamt använde rysk folkton, blev han av betydelse som pioniär för den ryska operan. C. var elev av F. Bianchi och kom 1797 som dirigent för en operatrupp till Ryssland, där han sedan stannade. Hans kompositioner, bland vilka främst märkas ett 50-tal scenverk, voro alla framgångsrika och skickligt tillrättalagda i den stil, som för tillfället var populär. Verk: Operorna Lesta (1805—06), Ilja Muro-mets (1806), Ivan Susanin (1815) och Svjetlana (1822), alla i Petersburg, en operett, 8 baletter; körverk m. m. Litt.: G. Bloch, Biogr. i de kejserliga teatrarnas årsbok 1896—97 (ry.); O. von Riesemann, Monographien zur russischen Musik 1 (1923). G. P. Cazden [kä'zdon], Norman, amerikansk tonsättare (f. 1914 24/0). Utbildad vid bl. a. Harvard Univ., Cambridge vid Boston, för Piston och Copland är C. verksam som lärare i piano och musikteori vid Juilliard Graduate School i New York och som konsertpianist i USA. Verk: Operetten Frederick the great (1933) o. a. scenmusik; smärre orkesterverk, bl. a. Concerto för piano och viola solo samt 10 instrument op. 10 (1937) och Six definitions för 21 instrument op. 25 (1939); kammarmusik; en stråkkvartett op. 9 (1936), en kvartett för violin, klarinett, viola och violoncell op. 23 (1939), en stråkkvintett op. 32 (1941) och sonater för violin, för violoncell, för flöjt, för1 klarinett och för horn och piano. G. M. Cazza'ti, M a u r i z i o, italiensk tonsättare och organist (omkr. 1620—77), en av de senare venetianarna, lärare till G. B. Vitali och som kompositör synnerligen produktiv. C. blev 1641 organist vid S. Andrea i Man-tua, 1647 kapellmästare hos hertigen av Sabio-neta och 1650 vid Accademia della Morte i Fer-rara, 1653 organist i S:ta Maria Maggiore i Ber-gamo och var slutligen 1657—71 kapellmästare vid S. Petronio i Bologna. Verk: Mässor, motetter, madrigaler, kantater, arior och canzoner samt instrumentalverk. — I UUB finnas såväl hdskr. som tryck. F. L-g CBS [si-bi-ess], förk. för ->Columbia Broadcasting System. Cebell [se'bel], en engelsk typ av ga-vott, något snabbare i tempot än den vanliga gavotten. Som musikform förekommer den hos t. ex. Purcell. K. R-n 833 27. Musik. I 834