CHICAGO Uppväxt i ett fattigt arbetarhem i en av Paris förstäder började C. redan vid 12 års ålder uppträda på enklare lokaler och vann snart popularitet både i Paris och på landsorten med sina pigga, självsvåldiga visor och sitt smittande gamänghumör. Han var redan en attraktion på Folies-Bergère, när han 1910 gjorde sitt verkliga genombrott där som partner till Mis-tinguett. Ären 1929—34 spelade C. in ett flertal sång- och dansfilmer i Hollywood ss. Paris! Paris!, Prinsgemålen m. fl. Han uppträdde i Sverige 1938 och 1946. Litt.: Självbiogr. Ma route et mes chansons (2 bd, 1946—47; sv. övers., Min väg och mina visor 1, 1946). Å.L-y Chevé [ Jove'], É m i 1 e Joseph Maurice, fransk sångpedagog (1804—64), läkare. C. upptog den från J. J. Rousseau utgångna och av P. Galin och A. Paris vidareutvecklade metoden att vid elementarundervisningen i sång använda siffror i stället för noter. Den diatoniska skalans toner betecknas med siffrorna 1—7 och ges dessutom var och en sin speciella karaktär alltefter förhållandet till skalans grundton (tonika). Vid utarbetandet av sin metod biträddes han av sin hustru, Nanina Paris (d. 1868). Metoden vann till en tid spridning såväl i Frankrike som i England, Tyskland och Skandinavien. C. besökte själv Stockholm 1855 och grundade där Chevéska sångföreningen, vars verksamhet dock ganska snart upphörde. År 1868 gjorde J. Mailing ett försök att återuppliva metoden men utan framgång. Skrifter: Méthode élémentaire de la musique vocale (1844; flera uppl.; sv. uppl., Sånglära efter E. Chevés metod; övers, och bearb. av A. R. Nyländer 1875), Méthode élémentaire d’har-monie (1846) m. fl. S. W. Chevillard [JaviWr], Paul Alexandre C a m i 11 e, fransk dirigent och tonsättare (1859—1923), son till violoncellisten Pierre Alexandre Frangois C. (1811—77), prof, vid MK i Paris och grundare av Société des Derniers Quatuors de Beet-hoven. C. studerade piano vid MK i Paris men fortsatte därefter sin musikaliska utbildning på egen hand. År 1887 assisterade han C. La-moureux vid det första framförandet av Wag-ners Lohengrin i Paris. Han var 1897—99 biträdande dirigent för Concerts Lamoureux och övertog efter Lamoureuxs död sistnämnda år ledningen av orkestern, varvid han gynnade modern, särskilt rysk, musik. År 1895 grundade han en trio kallad Trio Chevillard-Hayot-Salmon, blev 1907 prof, i ensemblespel vid MK 877 i Paris och 1913 kapellmästare vid Stora operan. Verk: Ballade symphonique op. 6 (1890), den symfoniska dikten Le chène et le roseau op. 7 (s. å.), Fantaisie symphonique op. 10 (1894) o. a. orkesterverk; kammarmusik, bl. a. en pianokvintett op. 1 (1882), två stråkkvartetter op. 2 och op. 16, en pianotrio op. 3; verk för violin, violoncell, piano samt sånger. Litt.: O. Séré, Musiciens frangais d’aujour-d’hui (1911; med verkfört.). Å. V. Chevreuille [Javrö'j], Raymond, belgisk tonsättare (f. 1901 17/n). C. genomgick MK i Bryssel och har verkat som lärare vid École de Musique de St.-Josse-ten-Nodde. Hans kompositioner äro övervägande hållna i en modernistisk stil. Verk: Baletten Cendrillon (1946); en symfoni (1939), en pianokonsert (1937), en violoncellkon-sert (1940), en violinkonsert (1941), en orkesterkonsert (1947); körverk, bl. a. L’éléphant et le papillon (1941) och La dispute des orgues (s. å.); sånger med orkester; sex stråkkvartetter, stråktrio, pianokvartett, pianotrio o. a. kammarmusik; Sonatine för piano (1943) m. m. G. P. Chevrot(t)e'ra, eg. bräka (av fr. chèvre, get), term inom sångtekniken för att beteckna sång med darrande röst; i allmänt tal ofta förväxlat med vibrera (vibrato). Chevrottering beror ofta på indisposition el. trötthet men har sin djupaste orsak i bristande sångutbildning, särskilt vad gäller kombinationen stämbandsarbete—andning. Jämförande art.: Tremulera, Vibrera. D-d Chiave, Chiavette [kia/ve, kiaveTte] ->Klav. Chica [tjfka], gammalt namn för fan-dango el. liknande former, spansk dans i hetsig rytm av afrikanskt ursprung, som pardans starkt erotiskt betonad. C. var utbredd även i Spanskamerika under 1700- och 1800-talen. Litt.: C. Blasis, Code de Terpsychore... (1830); L. Vaillat, Histoire de la danse (1942). K. R-n CHICAGO. USA:s näst största stad, Chicago [-[fi-ka:'gå°],-] {+[fi- ka:'gå°],+} 3 397 000 inv. 1940) är en av landets främsta industri- och handelsstäder. Trots sin ringa ålder — den grundades 1833 — hade staden redan på 1860-talet en livlig operaverksamhet, och från omkr. 1900 intager dess musikliv en framskjuten ställning bland USA:s musikcentra. 878