CHILE För att förse symfoniorkestern med nya krafter grundades 1920 en orkesterskola, Civic Music Student Orchestra, senare kallad Chicago Civic Orchestra, som stått under ledning av bl. a. E. deLamarter (1920—36) och H. Lange (1936—38). Bland övriga konserterande orkestrar i staden må nämnas Women’s Symphony Orchestra, gr. av klarinettisten Lillian Poenish, och som stått under ledning av Ebba Sundström, N. Malko och I. Solomon. Vokalmusiken omhuldas av bl. a. Apollo Musical Club, gr. som manskör 1872 av G. P. Up-ton, ombildad till blandad kör 1875, vid sidan av H. T. Carlsons ->Swedish Choral Society, Chicagos främsta kör. I båda dessa ensemblers verksamhet ingå årliga uppföranden av Hän-dels Messias. övriga betydande körsamman-slutningar äro de svensk-amerikanska manskörerna ->Chicago Swedish Glee Club och ->Svithiod Singing Club. Parallellt med den regelbundna konsertverksamheten föranstaltas även årliga musikfester. Den mest kända bland dessa torde vara Evan-ston Music Festival som hållits sedan 1937 och som tagit arv efter de 1908—32 existerande Chicago—North Shore Festivals. Musikundervisning, läroanstalter m. m. Musikundervisningen handhaves främst av Chicago Conservatory, gr. 1857 i New York av R. Goldbeck och senare flyttat till Chicago; detta har under 1930-talet i sig upptagit icke mindre än fyra andra musikskolor. Dess dir. är sedan 1938 E. Nelson. För utbildningen av i första rummet musiklärare svarar det 10 år yngre Chicago Musical College, gr. av F. Zieg-field, och för samma ändamål men efter något utvidgad plan arbetar American Conservatory, som instiftades 1886 av J. J. Hattstaedt. Ett mångsidigt verksamt »musikfrämjande» är Chicago Civic Music Association, bildat 1913, som bl. a. understött grundandet av Chicago Civic Orchestra, givit konserter och anordnat årliga festspel. Dess ledare är sedan 1938 Max E. Oberndorfer. Litt.: G. P. Upton, Musical memories (1908); K. S. Hackett, History of opera in Chicago in the fifties (1913); översiktsart. i Musical America 1947. G. T.; G. P. Chicagostil, en jazzterm som lancerats av mer eller mindre kvalificerade musikskribenter utan något verkligt underlag. C. är eg. ingenting annat än en »vit» variant av den äkta New Orleans- och Louisiananeger-jazzen. Som främsta representanter för c. nämnas F. Teschemacher, Eddie Condon, Joe Sulli-van, Bud Freeman, Frank Melrose m. fl. Litt.: D. Dexter, Jazz cavalcade (1946). H. M-g Chicago Swedish Glee Club [fika:'gå° s°i:'dij gli: klab], svensk-amerikansk manskör, gr. under sitt nuv. namn i Chi 881 cago 1887. Den har genomgått skiftande öden, och dess anor gå tillbaka ända till amerikanska inbördeskrigets dagar, då den hette Svea sångförening. Under detta namn gav den bl. a. 1871 en konsert med Christine Nilsson som solist. C. har hållit en rad sångarfester i USA och deltagit i sångarfärder till Sverige 1897, 1910 och 1923. Den upplevde sin glansperiod åren 1889—1910 under J. R. örtengrens ledning. H. M-g Chickering & Sons [tji'kkarinS änd sanz], amerikansk pianofabrik i Roches-ter i staten New York, gr. 1823 i Boston av Jonas Chickering (1798—1853); nuv. namn sedan omkr. 1850. Chickering förbättrade pianots konstruktion, och fabriken åtnjöt särskilt kring mitten av 1800-talet stort anseende. Firman flyttades 1908 från Boston till Roches-ter i samband med att den uppgick i American Piano Company, som 1932 i sin tur uppgick i Aeolian American Corporation. G. T. Chiesa [kie/sa], it., kyrka, ->Camera. Child [t/aUd], William, engelsk kyrkomusiker (1606—97)), Mus. D. vid univ. i Oxford 1663. C. blev 1632 organist vid St. George’s Chapel i Windsor och 1660 medlem av konungens privata kapell; åren 1643—60 ägnade han helt åt kompositionsverksamhet. Som tonsättare skrev han en rad anthems, psalmer, catches, motetter m. m. G. M. Chile, en av Sydamerikas stater (5 200 000 inv. 1943), vars vita befolkning till övervägande delen består av spanskättlingar. Landets folkmusik är därför främst av spanskt ursprung om än arau-kaindianernas — resterna av landets ursprungliga befolkning — musik visar spår av primitiv kultur, speciellt på instrumentområdet. Chiles konstmusik företrädes främst av tonsättarna H. Allende, P. Bisquertt Prado, D. Santa Cruz Wilson, dirigenten A. Carvajal samt »kulturambassadören», pianisten C. Arrau. I huvudstaden, Santiago de Chile, finnes en Orquesta Sinfönica de Chile (gr. 1928), ledd av A. Carvajal, och ett Conservatorio Nacional de Müsica y Declamacion (gr. 1849). Det år 1940 bildade Instituto de Extension Musical har till speciell uppgift odlandet av den chilenska folkmusiken; utger sedan 1945 musiktidskr. Revista musical Chilena. Litt.: E. Pereira Salas, Los origines del arte musical en Chile (1941; med bibliogr.); N. Slo-nimsky, Music of Latin America (1945). Å. L-y 882