CIMBALOM Cithrinchen. Cister (t. v.). tävlan i Stockholm var han representerad med baletten De palestinska vattenbä-rerskorna, vari han också själv uppträdde. K. R-n Cimbalom ->Hackbräde. Cmcinna'ti, betydande industristad i Ohio, USA (457 000 inv. 1945), har sedan 1870-talet ett rikt utvecklat musikliv med anor från 1800-talets första år. Ett flertal musikinstitutioner äro verksamma i staden, bl. a. ett konservatorium, symfoniorkester, opera samt en årl. återkommande stor musikfest, May Festival. Är 1816 bildades det första av stadens körsällskap och 1825 en orkesterförening. The Ec-lectic Academy of Music (gr. 1814) fick 1940 till chef den svenskfödde V. Williams, som föranstaltade de första oratoriekonserterna och kraftigt befrämjade sången i skolorna. Under 1850- och 60-talen dominerades C:s musikliv av livaktiga tyska körsällskap, som anordnade årliga sångarfester, vilka ledde till den första May Festival 1873. Körerna lånades urspr. från olika städer men ersattes 1880 av en permanent kör från Cincinnati. Programmen ha upptagit såväl klassiska som moderna verk för blandad kör med orkester. Festerna ha letts av bl. a. T. Thomas (1873—1904), F. van der Stucken (1906—12; 1923—27), E. Kunwald (1912 —16), E. Y. Saye (1918—20) samt från 1931 av E. Goosens. Cincinnati Symphony Orchestra (gr. 1895) leder sitt ursprung från den 1872 bildade Cin cinnati Orchestra. Dirigenter ha bl. a. varit F. van der Stucken 1895—1906, L. Stokowski 1909 —1912, F. Reiner 1922—31, E. Goossens 1931—47 och T. Johnson från 1947. Sedan 1920 har med ett par avbrott Cincinnati Zoo Summer Opera varje sommar spelat friluftsopera med förstklassiga artister, balett och kör. År 1867 grundades ett Conservatory of Music, vilket 1930 ställdes under Cincinnati In-stitute of Fine Arts’ ledning, och 1878 började Cincinnati College of Music sin verksamhet. Litt.: Art. i Musical America 1948. Å. L-y Cinelli ->Bäcken. Cinti ->Damoreau. Cirkelka'non ->Kanon. Cirklen, balett. Koreografi av Nini Theilade till musik ur P. Tjajkovskijs symfoni »Pathétique». Uppförd ffg.: Khmn 1938. CISAC, förk. för ->Confédération Internationale des Sociétés d’Auteurs et Compositeurs. Ciss (ty. Cis, eng. C-sharp, fr. Ut dièse, it. Do diesis), namn på den med ett kro-matiskt halvtonsteg höjda tonen c; grundton i Ciss-dur (med 7 #, för f, c, g, d, a, e och h; uppträder ofta enharmo-niskt förväxlad till Dess-dur) och c i s s-moll (med 4 #, för f, c, g och d). C i s s i s s (ty. Cisis, eng. C-doublesharp, fr. Ut double-dièse, it. Do doppio diesis), namn på den med två kromatiska halvtonsteg höjda tonen c. L B-n Cister (fr. cistre, medeltida citole, ty. Cister), på svenska oegentligt kallad cittra (halscittra), ett gitarrliknande instrument av medeltida ursprung. Den har päronformad korpus med nedåt avtagande sarghöjd, flat botten och ljudhål på locket. Halsen är försedd med band. Strängarna, som äro dubbelköriga och variera i antal från 4 till 12, löpa över ett lågt stall från ett nedre strängfäste på sargen till skruvlådan. Ibland kan denna vara utbytt mot en s. k. engelsk skruvmekanism. Spelas med plektron. Cister var under 1600- och 1700-talen mycket omtyckt för sång- och visackompanjemang; speciellt under rokokon var det damernas favoritinstrument. I slutet av 1700-talet konstruerade C. Clauss i London en cister, som för att skona damernas fingrar var försedd med klaviatur och hammarmekanism. En mindre typ är cithrinchen, tillverkad i Hamburg i slutet av 1600-talet och försedd med klockformig korpus och 5 el. 6 dub 907 908