CLEMENTI Clément [klema'i)], Edm ond, fransk operasångare, tenor (1867—1928). Efter studier vid MK i Paris debuterade C. med stor framgång som Vincent i Mi-reille (Gounod) på Opéra-Comique, där han sedan var anställd till 1910 och räknades som en av dess främsta krafter. Han kreerade där de ledande tenorpartierna i operor av bl. a. Saint-Saens, Cui, Bruneau, Dubois, Hahn, Dupont och Vidal. Säsongen 1909/10 uppträdde C. på Metropolitan och har dessutom gästat de ledande operascenerna i Belgien, Spanien, Portugal och England ävensom Det kgl. Teater i Köpenhamn. Roller: Don José i Carmen, titelr. i Werther, Gerald i Lakmé, Rodolphe i Bohème m. fl. G. M. Clément [klema :'rj], Félix, fransk musikforskare och kyrkomusiker (1822— —85). Efter att ha verkat som kapellmästare vid olika kyrkor i Paris blev C. slutligen organist och kapellmästare vid kyrkan i Sorbonne; tills m. L. Ni eder -meyer initiativtagare till École Nieder-meyer i Paris. År 1849 ledde C. de kyrkliga festuppförandena i S:te Chapelle du Palais i Paris, varvid ett stort antal kompositioner från 1200-talet framfördes, senare utg. av C. under titeln Chants de la S:te Chapelle (1849; 21872). Skrifter: Méthode complète du plainchant (1854; -1872), Histoire générale de la musique religieuse (1861), Les musiciens celebres depuis de 16e siècle jusqu’å nos jours (1868; 41887), Dictionnaire lyrique, ou histoire des operas (1869; tills, m. P. Larousse; 4 suppl. fram till 1881; ny tillökad uppl. av A. Pougin 1897), Méthode d’orgue, d’harmonie et d’accompagne-ment (1874; -1894), Histoire de la musique depuis les temps andens jusqu’ä nos jours (1885). — Utgav ett urval medeltida sekvenser med orgelackompanjemang (1861) o. a. kyrkomusi-kaliska samlingar. M. W. Clezment, Franz, österrikisk violinist (1780—1842), elev av Jarnowic och redan tidigt uppmärksammad som underbarn på konsertresor till bl. a. London och Amsterdam. C. var 1802—11 kapellmästare vid Theater an der Wien, därefter konsertmästare vid operan i Prag och 1818—21 åter vid Theater an der Wien, varefter han under flera år turnerade tills, m. Angelica Catalani. Beethoven tillägnade honom 1806 sin violinkonsert op. 61. Verk: Scenmusik; 6 konserter och 25 concer-tinos för violin, pianokonserter och uvertyrer; stråkkvartetter m. m. Muzio Clementi. Gravyr av A. Lemoine. Litt.: R. Haas, The Viennese violinist, F. C. (i MQ 1948). B.P. Cleme'nti, Muzio, italiensk pianist, pedagog och tonsättare (1752—1832), på sin tid vida berömd som pianovirtuos och pedagog och en av det moderna pianospelets grundläggare. Om hans skicklighet som lärare vittna en rad av det tidigare 1800-talets främsta pianister, bl. a. J. Field, J. B. Cramer, L. Berger, F. Kalk-brenner, A. Klengel, G. Meyerbeer och I. Moscheles. Som tonsättare gjorde Clementi en tungt vägande insats med sina alltjämt uppskattade sonater, som kunna sägas ha fulländat genren efter de riktlinjer som uppdragits av Scarlatti och C. P. E. Bach, och som noggrant studerades av ingen mindre än Beethoven. Ett antal gedigna och musikaliskt värdefulla studieverk för piano, främst etydsaml. Gra-dus ad Parnassum (1817—26), ha visat sig äga ett alltjämt bestående värde. — LMA 1814. Clementi, som var son till en guldsmed i Rom, visade mycket tidigt stora musikaliska anlag, varför fadern överlämnade hans utbildning till A. Burani, körledare vid en av Roms kyrkor. Från 1759 erhöll gossen undervisning 917 918