COSTA tolkning av den romantiska (Chopin och Schumann) och senare franska (Franck och Debussy) pianolitteraturen som för sitt sällsynt musikaliska och stiltrogna kammarmusikspel, huvudsakligen tills, m. J. Thibaud och P. Casals. Efter studier vid MK i Paris för bl. a. Dié-mer debuterade Cortot 1896 som solist i Beet-hovens c-mollkonsert i Paris och vann en lysande framgång. Tidigt övertygad anhängare av Wagner reste han 1898 till Bayreuth, där han studerade för J. Kniese och samtidigt verkade som biträdande kapellmästare vid festspelen under Mottl och H. Richter. Efter återkomsten från Tyskland 1901 arbetade Cortot energiskt för att göra Wagner känd i Frankrike; bl. a. ledde han det första franska uppförandet av Ragnarök (Paris 1902). I samma syfte organiserade han s. å. Association de Concerts A. Cortot, som han ledde under två år. I dess program ingingo även moderna franska och tyska musikverk i stor utsträckning. Är 1904 åtog han sig ledningen av Société Nationale’s konserter och dirigerade även Concerts Populaires i Lille (till 1908). Vid sidan av dessa omfattande uppgifter företog Cortot vidsträckta turnéer som pianist genom Europa och USA, överallt firande stora triumfer. Sverige gästade han först senare, ffg. 1931. År 1905 hade han tills, m. Thibaud och Casals grundat en trio, som snart vann världsrykte som en av samtidens förnämsta. Dessutom verkade han som pedagog, dels vid privata kurser och dels vid MK i Paris, där han 1907 blev Pugnos efterträdare som prof. Tills, m. A. Mangeot stiftade han 1919 École Normale de Musique i Paris, vars dir. han blev och vars konserter han ledde. Cortot har även verksamt understött Société Internationale de Musicologie. Som pianist har Cortot vunnit sitt renommé genom sin poetiska och levande gestaltnings-konst, fri från allt virtuost självändamål. Hans teknik är även genomandad av denna förfining, bl. a. är hans anslag förebildligt, mjukt men ändå pregnant. Ett stort antal grammofonskivor, dels av honom ensam, dels i förening med Thibaud och Casals, tillhöra standardverken inom grammofonlitteraturen. Cortot har vidare verkat som talangfull skriftställare och publicerat en rad artiklar om senare pianomusik främst i RM under åren 1920—26. I bokform utgav han Principes ra-tionnels de la technique pianistique (1928; eng. uppl. s. å.), Cours d’interprétation 1 (1934; eng. uppl. 1937) samt La musique franqaise de piano (3 bd, 1931—44; eng. uppl. av bd 1 1932). Han har även rev. och publicerat en förebildlig studieutgåva av Chopins etyder. Cortots dyrbara musikbibliotek har behandlats i en utförlig katalog, red. av F. Goldbeck och A. Fehr (Bibliotèque A. C.), vars första del utkom 1936. G. B.; G. P. 965 Alfred Cortot. Corvfnus, Johannes, ->Ravn, H. M. Cosi fan tutte ossia La scuola degli amanti [kåsi' fann to'tte -], it., opera buffa i 2 akter. Musik av W. A. Mozart till text av L. Da Ponte. Uppförd ffg.: Wien 1790; Khmn 1798; Sthlm 1830. — Huvudroller: Fiordiligi (sopran), Dorabella (sopran), Ferrando (tenor), Guglielmo (baryton). Cossmann, Bernhard, tysk violoncellist (1822—1910), högt ansedd solist, kammarmusikspelare och pedagog. C. blev 1866 prof, vid MK i Moskva och 1878 vid Hochs MK i Frankfurt a. M. Elev av bl. a. Drechsler i Frankfurt a.M., T. Müller i Braunschweig, Kummer i Dresden samt i komposition av Hauptmann i Leipzig var C. medlem av såväl Stora operans som Opéra-Comiques orkestrar i Paris och av Gewandhausorkestern i Leipzig; dessutom verksam i London samt i Weimar under Liszt. Han har även skrivit verk för sitt instrument samt utg. Violoncell-Studien. C. G. Costa [kå'sta], Sir Michael (eg. Michel e) Andrew Agnus, engelsk dirigent och tonsättare av italiensk börd (1808— 84; enl. annan uppgift f. 1806 el. 1807). 966