CUI förlorade, den 3:e (1648) innehåller 383 nr med 170 melodier, därav 32 av Crüger; den 44:e upplagan utkom 1736 och innehåller över 1 300 sånger. Bland övriga verk märkas C ont entus musicus (8-st., 1619), Meditationum musicarum Paradisus primus. Erstes musicalisches Lust-gärtlein... (3- och 4-st., 1626), Meditationum musicarum Paradisus secundus ... (en samling 2- och 8-st. nya Magnificat, arrangerade i alla 8 kyrkotonerna, 1626), Cantionale Gotha (1646 och 1648), Geistliche Kirchen-Melodien über die von Herrn D. Luthero Sel. u. a.... aufgesetzte Gesänge und Psalmen... In 4 Vocal- und 2 Instr.-Stim. (1649) och Psalmodia sacra (en bearb. av Lobwassers Psaltare, 1658). Skrifter: Synopsis musica ... (en generalbasmetod, 1624; 31634, har en annan titel), Prae-cepta Musicae practicae figuralis (1625; Der Rechte Weg zur Singekunst,... 1660). Litt.: O. Brodde, J. C. Sein Weg und sein Werk (1936). J.H.Å. Csårdås [tja/rda:f], (ofta felaktigt stavat czårdås), ungersk dans bestående av en långsam del, 1 a s s u, och en virvlande snabb, friska, båda i jämn takt och synkoperad rytm. C. är i stor utsträckning improvisatorisk men följer dock i stora drag vissa regler: friskan utföres sålunda med plötsliga språng och akrobatiska rörelser liksom kosackdanserna. I konstmusiken finnas talrika exempel på c., bl. a. i Liszts ungerska rapsodier, Sarasates Zigeuner-weisen och Brahms’ ungerska danser. K. R-n Csardasfurstinnan, ty. Die Csardas-fürstin, operett i 3 akter. Musik av E. Kålmån till text av L. Stein och B. Jen-bach. Uppförd ffg.: Wien 1916; Sthlm 1916; Gbg 1916. — Huvudroller: Sylva Varescu (sopran), Edvin (tenor), Stasi (sopran), Boni (tenor). Cuadro flamenco ->Flamenco. Cuba, den största av de västindiska öarna (4 300 000 inv. 1945). C:s folkliga musik har genom habanera, rumba, conga o. a. danser av spanskt eller negerursprung spritts över hela världen. C:s konstmusik företrädes främst av tonsättarna E. Sanchez de Fuentes, J. Nin y Castella-nos, A. Roldån, A. Garcia Caturla samt den spanskfödde J. Ardévol (f. 1911 13/s). I huvudstaden Habana finnas två orkesterinstitutioner, Orquesta Sinfönica de la Habana, gr. 1922 av tonsättaren och dirigenten G. Roig, samt Orquesta Filarmönica de la Habana, gr. 1924, som leddes av A. Roldån till 1939; år 1944 blev E. Kleiber dess dirigent. I huvudstaden finnas dessutom ett kommunalt konservatorium samt ett Conservatorio Bach. Litt.: N. Slcnimsky, Music of Latin America (1945); A. Carpentier, La musica en Cuba (1946); dens., Music in Cuba 1523—1900 (i MQ 1947). Å. L-y Cuclin [ko'kli:n], Dimitrie, rumänsk tonsättare och musikpedagog (f. 1885), studerade vid MK i Bukarest samt vid MK i Paris för Widor och vid Schola Can-torum för dTndy. Åren 1922 och 1930 undervisade C. i violin och musikteori i New York och blev sedermera prof, vid MK i Bukarest. Verk: 4 operor, en symfoni, en uvertyr för kör och orkester, en trio, violinsonater, sviter för violin och violoncell, pianostycken och vokalverk. M. E. Cucuel [kykye'l], Georges, fransk musikforskare (1884—1918), elev av Rolland och dr phil. vid Sorbonne 1913. C. publicerade främst en rad väldokumenterade arbeten om 1700-talets franska musik. Skrifter: La Pouplinière et la musique de chambre au 18e siècle och Études sur un orchestre au 18e siècle (båda diss. 1913), Les créateurs de Vopéra-comique francaise (1914) och en rad tidskr.-art., bl. a. Un mélomane au 18^ siècle. Le baron de Bagge et son temps (i Année musicale 1911) och Quelques documents sur la librairie musicale au 18e siècle (i SIMG 1911/12). G.M. Cueca [k°ä'ka] el. z a m a c u e c a, eg. cueca chilena, chilensk folkdans, pardans i livligt tempo och omväxlande ®/8 och 3/4 takt. Dansen, som i gester och beledsagande ord symboliserar en höna och en tupp, är en av Chiles populäraste. Cugat [koga't], X a v i e r, spansk violinist, dirigent, radio- och grammofonartist (f. 1900 Ui). C. började sin karriär vid 12 års ålder som violinist, studerade vidare för bl. a. W. Hess och medföljde en tid Caruso på dennes turnéer i Europa. Han for senare till Amerika, grundade en egen orkester och arbetar dessutom som tidnings- och karikatyrtecknare. C. har skrivit en rad sånger ss. Rain in Spain, On that beach in Havana, Dark night m. fl. på spanskt el. latinamerikanskt språk. H. M-g Cui [kyi:'], Cesar Antonovitj, rysk tonsättare och musikskriftställare (1835 —1918), fortifikationsofficer; en av ledarna inom den »nyryska» tonsättarfa-langen, vars syften han befrämjade mer genom sitt kultiverade och utmärkta skriftställarskap än genom sina kompo- 997 998