DARNTON von Weber och G. Meyerbeer undervisades, samt C. Rinck, vilken från 1805 var stadsorga-nist och musiklärare och 1817 blev kammarmusiker hos Leopold I. Bland senare tiders musiker, som verkat där, må nämnas F. Wein-gartner, vilken 1914—19 innehade hovkapellmästarebefattningen. Stadens viktigaste musikinstitutioner äro Hessisches Landestheater, vars orkester även ger regelbundna konserter, Hessische Landes-musikschule, Städtische Musikschule och Städ-tische Akademie für Tonkunst, som är en mu-sikerutbildningsanstalt (antalet lärjungar 1930 var omkr. 700), vars orkester varje år ger 10 konserter. Dessutom finns en stadsorkester. — Åren 1946—47 ha hållits »feriekurser för internationell ny musik». Darmstadt har även ett utmärkt musikbibliotek (i Hessische Landesbibliothek), som bl. a. äger en samling av omkr. 30 000 musikalier, tryckta och i hdskr,, särskilt från 1700-talet. Litt.: E. Pasqué, Geschichte des Theaters zu D. (1557—1710) (1852); G. Thomas, Die Gross-herzogliche Hofkapelle, deren Personalbestand und Wirken unter Ludwig I... (1859); E. Pasqué, Musikalische Statistik des Hoftheaters zu D. (1868); H. Knispel, Bunte Blätter aus dem Kunst- und Theaterleben (1900); W. Nagel, Zur Geschichte der Musik am Hof zu D. (1901); Festschrift zur Feier des 50-jährigen Bestehens der Konzerte zum Besten der Witwen- und Waisenfonds der grossherzoglichen Hofmusik zu D. (1903); W. Kleefeld, Landgraf Ernst Ludwig von Hessen-Darmstadt und die deutsche Oper (1904); W. Nagel, Das Leben Christoph Graupner’s (i SIMG 1908/09); W. Nagel, Zur Biographie des Joh. Andr. Herbst (Autumnus) (i SIMG 1909/10); H. Knispel, Das Grossherzog-liche Hoftheater zu D. von 1810—1910. Mit ei-nem geschichtlichen Rückblick ... (1910); F. Noack, C. Graupners Kirchenmusiken. Ein Bei-trag zur Geschichte der Musik am landgräf-lichen Hofe zu D. (1916). A. Th.;I. S. Damton [da:ntn], Christian, engelsk tonsättare (f. 1905 30/i0), har studerat bl. a. vid Royal College of Music i London samt för Butting i Berlin. D:s verk ha på senare tid uppmärksammats i utlandet, bl. a. vid internationella musikfester. Verk: Orkesterverk: Sinfonietta (1933), pianokonsert (s. å.) m. m.; kammarmusik: stråkkvartett (1934), en svit för flöjt, viola och harpa (1935), Suita concertante per violino solo e diversi istrumenti (1936) m. m. F. H. T. Darrieux [dariö/], M a r c e 1, fransk violinist (f. 1891 18/io), förste konsertmästare vid Stora operans i Paris orkester. Han har ofta framträtt som solist i Paris och gästade Göteborgs orkesterförening och svensk radio 1946. G. M. Darzins [da'rzinj], Emils, lettisk tonsättare (1878—1910), far till V. D. Efter studier vid MK i Petersburg verkade D. i Riga som kompositör, musikskriftställare och kritiker. Trots att D. inte skrev i folkton har han blivit en av Lettlands populäraste sångkompositörer med många i sin art ensamstående verk. Verk: »Den ensamma furan», Valse mélan-colique o. a. orkesterverk; körer a cap. samt solosånger. T. R. Darzins [da'rzinj], Volfgangs, lettisk tonsättare och pianist (f. 1906), son till E. D. och en av den lettiska tonkonstens mest karakteristiska profiler. D. har bedrivit studier vid MK i Riga för bl. a. Vitols (komposition). Han har en originell och raffinerad stil, i vilken folklig ton är det dominerande elementet, och ger sina verk en god form. Verk: Två pianokonserter, c-moll och fiss-moll o. a. orkesterverk; kantat för blandad kör och orkester, »Vagga mig Daugavas (Dvinas) böljor»; körer a cap., pianostycken och arr. av folkvisor. T. R. Dasch, George, amerikansk violinist, dirigent och tonsättare (f. 1877 14/B), efter studier vid Cincinnati College of Music violinist i Cincinnati Symphony Orchestra 1895—98 och Chicago Symphony Orchestra 1898—1923. D. har därefter verkat dels som kammarmusikspelare bl. a. i Philharmonic String Quar-tet, senare känd under namnet George Dasch Quartet, dels som gästdirigent och violinpedagog. Tills, m. F. Stock har han utgivit Series of symphony programs for school and commu-nity orchestras. Verk: Uvertyren Youth courageous, Scherzo, Andante, Colonial dance, A rhytmelodic sketch o. a. orkesterverk samt ett flertal arrangemang. H. M-g Da'ser, Ludvig, tysk kapellmästare och tonsättare (omkr. 1525—89). D. var medlem av hertig Albrekt V:s hovkapell i München, blev 1552 dess ledare men avgick 1559 till förmån för Orlando di Lasso och verkade från 1572 som hovkapellmästare i Stuttgart. Han skrev ett 20-tal mässor i den tredje nederländska skolans stil (Hobrecht), en passion (tr. 1578), motetter, hymner m. m. Litt.: A. Sandberger, Beiträge zur Geschichte der bayrischen Hofkapelle 1 (1894). J.H.Å. Dasi'anotering, en i musiktraktaten Musica enchiriadis använd notskrift, som fått 1055 1056