DECCA och Minstrels), Douze préludes 2 (1913; bl. a. Brouillards, La Puerta del Vino, La terrasse des audiences de clair de lune, Ondine och Feux d’artifice; 1913), Berceuse héroique (1914, or-kestrerad 1915), Douze Études (1915). — Piano 4 händer: Petite suite (bl. a. En bateau; 1889), Marche écossaise (1891; orkestrerad 1908), Six épigraphes antiques (1914). — För två pianon: Lindaraja (1901, tr. 1925) och En blanc et no'.r, svit (1915). Skrift: Monsieur Croche, antidilettante, kritiska uppsatser i urval (1921; eng. uppl. 1927). Litteraturförteckning: Brev: Lettres de C. D. å son éditeur, utg. av J. Durand (1927); Correspondance de C. D. et P.-J. Toulet (1929); Lettres de C. D. å André Messa-ger, utg. av J. A. Messager (1938); Lettres å deux amis, utg. av R. Godet och G. Jean-Aubry (1942); Correspondance de C. D. et Pierre Louys, utg. av H. Borgeaud (1945); C. D. och G. d’An-nunzio, Correspondance inédite; utg. av G. Tosi (1948). Biogr. och monogr.: Louise Liebich, C.-A. D. (1908; omtr. 1925); L. Laloy, C. D. (1909; -1944), D. Chennevière, C. D. et soni æuvre (1913); A. Suarès, C. D. (1922; omtr. 1936); L. Fabian, C. D. und sein Werk (1923); E. Gianturco, C. D. (1923); C. Koechlin, D. (1927); L. Vallas, C. D. (1927); M. Boucher, C. D. (1930); R. Peter, C. D. Vues prises de son intimité (1931); L. Vallas, C. D. et son temps (1932; med tematisk verkfört.); E. Decsey, D. (bd 1, 1923; 21936); A. Liess, C. D., Das Werk im Zeitbild (1936); E. Lockspeiser, D. (1936, med verkfört, och bibliogr.); R. Paoli, D. (1940); H. Strobel, C. D. (1940); P. Ketting, C.-A. D. (1947; med verkfört.); L. Oleggini, Au cæur de C. D. (1947); Kajsa Root-zén, C. D. (1948; med verkfört, och bibliogr.). Specialarbeten: W. H. Daly, D.: a study in modern music (1908); F. Santoliquido, Il dopo-Wagner: C. D. e R. Strauss (1909); Caillard-Bérys, Le cas D. (1910); G. Setaccioli, D. è un innovatore? (1910); F. H. Shera, D. and Ravel (1925); M. Arconada, En torno a D. (1926); M. Emmanuel, Pelléas et Mélisande de D. (1927); R. Jardillier, Pelléas (1927); L. Vallas, Les idées de C. D. (1927, med bibliogr. över D:s tidnings-art.; eng. uppl. 1929); H. F. Kölsch, Der Impressionismus bei D. (1933); A. Liess, C. D. und das deutsche Musikschaffen (1938); A. Jakobik, Die assoziative Harmonik in den Klavierwerken C. D:s (1940); G. Schaeffner, C. D. und das Poe-tische (1943). — Spec.-nr. av RM 1920 och 1926. Uppsatser om D. i följande arbeten: J. Ri-vière, Études (1911); O. Séré, Musiciens fran-gais d’aujourd’hui (1912); I. Pizzetti, Musicisti contemporanei (1914); Pour la musique fran-gaise, Douze causeries avec une préface de C. Debussy (1917); R. Rolland, Några tonkonstens mästare i våra dagar (1919); E. Vuillermoz och J. P. Dubray, Seize figures de la musique (1919); J. Chantavoine, De Couperin å D. (1921); A. Cortot, Musique frangaise de piano 1 (1929); R. Dumesnil, Portraits de musiciens frangais (1938); P. Landormy, La musique frangaise de Franck å D. (1943); M. Pergament, Vandring med fru Musica (1943); N. Cardus, Tio tondiktare (1947); M. Graf, Modern music (1947); P. Dukas, Écrits sur la musique (1948). Tidskriftsart.: A. Pougin, Pelléas et Mélisande (i Ménéstrel 1902); C. Bellaigue, Pelléas et Mélisande (i Revue des deux mondes 1902); F. Gregh, Musiques (i Revue de Paris, 1902); J. Marnold, Pelléas et Mélisande (i Mercure de France 1902); J. Benda, A propos de Pelléas et Mélisande (i Revue blanche 1902); F. Spigl, Wagner et D. (i Revue blanche 1902), F. Bal-densprenger, Causerie sur C. D. (i Courrier musical 1903); P. Landormy, C. D. et le pro-grès de 1’art musical (i Courrier musical 1903); L. de La Laurencie, Notes sur Fart de C. D. (i Courrier musical 1904); C. Mauclair, La de-bussyte (i Revue bleue 1905); R. de Souza, M. Maeterlinck et C. D. (i SIM 1907); M. D. Cal-vocoressi, C. D. (i MT 1908); L. Gilman, Wagner and D. (i Musical standard 1908); J. Marnold, D. (i Mercure de France 1908); G. Jean-Aubry, C. D. et la musique frangaise en Ang-leterre (i SIM 1909); dens., Some recollections of D. (i MT 1918); E. Newman, The develop-ment of D. (i MT 1918); G. M. Gatti, L’opera pianistica di C. D. (i RMI 1920); G. Jean-Aubry, C. D. (i Ur nutidens musikliv 1921); A. de Ternant, D. and Brahms (i MT 1924); R. Godet, Weber and D. (i Chesterian 1926); P. Landormy, Is D. an impressionist? (i Musical opinion 1927); Thérèse Lavauden, L’humour dans Fceuvre de D. (i RM 1930); L. Durey, The songs of C. D. (i Arts 1931); V. Gui, D. in Italia (i Musica d’oggi 1932); H. Phillips, The symbo-lists and D. (i ML 1932); A. Casella, C. D. (i Monthly musical record 1933); F. Ambrière, La vie romaine de C. D. (i RM 1934); C. Koechlin, La legon de C. D. (i RM 1934); H. Prunières och R. Godet contra L. Vallas, Autour de D. (i RM 1934); C. Oulmont, C. D. et E. Chausson (i Mercure de France 1934); W. H. Mellers, The final works of C. D. (i ML 1939); Geum (sign.), Da D. forskrekket Oslo-kritikerne (i Norsk musikliv 1948). K. R-n Decca, engelskt fabriksmärke för grammofoner och grammofonskivor, vilka sedan slutet av 1920-talet framställas av The Decca Record Co., London (försäljningsorganisation, The Decca Gramo-phone Co., Ltd) med fabriker i Holton Heath i s. England. Decca intager numera i kvalitativt avseende en rangplats bland världens skivmärken, framför allt sedan firman från 1945 för sina inspelningar genomgående tillämpat den s. k. ffrr-metoden (full frequency range re-cording), vilken medgiver högre Ijud- 1077 1078