Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Delmas, Jean François
- del Monaco, Mario
- Delphin, Christopher
- del Pozo, Marimi
- del Puente, Giuseppe
- Deltoner
- von Delwig, Ilmari
- Delvincourt, Claude
- Demant, Leo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEMANT
1886 på Stora operan som S:t-Bris i
Hugenotter-na och. engagerades vid denna scen s. å. Hans
främsta roller voro Wotan i Nibelungens ring
och Hans Sachs i Mästersångarne i Nürnberg,
men han skördade även utomordentligt bifall
som Tonio i Pajazzo och i huvudroller i en rad
franska operor ss. Salammbö, Le mage, Thais,
Les barbares, L’étranger, Ariane et
Barbe-bleue o. a.
Litt.: H. de Curzon, Croquis d’artistes (1898).
G.P.
del Mo'naco, M a r i o, italiensk
operasångare, tenor (f. 1915 27/B). del M. har
vunnit framgångar genom glansfulla
uppträdanden på skilda scener inom och utom
Italien, bl. a. La Scala och Covent
Garden. I samband med ett gästspel av La
Scalas artister framträdde han 1947 på
K. teatern i Stockholm som Rodolphe i
Bohème. Han har därefter varit
verksam i Sydamerika. Bland övriga roller
märkes Don José i Carmen. G.P.
Delphin [-fi:'n], Christopher, norsk
violinbyggare (f. 1874 26/4). D., som till
1929 även var guldsmed, har tillverkat
omkr. 200 violiner, altvioliner och
violon-celler, vilka utmärka sig för en fyllig och
stor ton. Han erhöll guldmedalj vid
utställningen i Trondheim 1930. ö. 11
del Pozo [på'tså], Marimi, spansk
operasångerska, koloratursopran (f. 1928
29/i). Utbildad av sin faster Angeles
Otein sedan sitt fjortonde år och av MK
i hemstaden Madrid debuterade del P.
1946 som Gilda i Rigoletto på operan i
den spanska huvudstaden och vann en
stor framgång genom sin avancerade
tekniska färdighet och kristallklara
stämma, som av kritiken jämställts med en
Melbas och Galli-Curcis.
Under omfattande turnéer har hon gasterat
bl. a. på La Scala och i Norden 1948 och
uppträdde därvid som Gilda på K. teatern i
Stockholm. För hösten 1948 har del P. även kontrakt
med Metropolitan. — Hon har medverkat i den
spanska filmatiseringen av La traviata.
Roller: Rosina i Barberaren i Sevilla, titelr. i
Lucia di Lammermoor, Gilda i Rigoletto,
Violetta i La traviata o. a. G.P.
del Puente [-poe'nte], Giuseppe,
italiensk operasångare, baryton (1841—
1900), berömd för sin klangfulla,
omfångsrika stämma och dramatiska
framställningskonst, lika ypperlig i seriösa
som komiska uppgifter.
1097
del P. studerade först violoncell vid MK i
Neapel men debuterade efter en kortare tids
utbildning som operasångare i Jassy
(Rumänien), varefter följde engagemang i bl. a.
Neapel, Frankrike, Tyskland, Ryssland, Spanien
och England, där han blev mycket populär.
Från 1873 uppträdde han mestadels i USA och
sjöng bl. a. Telramund vid det första
fullständiga framförandet i Amerika av Lohengrin på
New York Academy of Music 1874 samt
Valentin i Faust vid invigningsföreställningen på
Metropolitan 1883. Han var även en
framgångsrik solist vid orkesterkonserter och
musikfester i hela USA.
Roller: Figaro i Barberaren i Sevilla, Zurga i
Pärlfiskame, Escamillo i Carmen, Alfio i
Ca-valleria rusticana m. fl. H. M-g
Deltoner ->Övertoner.
von De'lwig, Oskar 11 m a r i Florell,
sångpedagog (1880—1945), f. i Finland,
sedan 1914 bosatt i Sverige, först i Lund,
därefter från 1927 i Stockholm, där han
var en anlitad lärare.
Sina sångstudier bedrev von D. i Berlin och
Rom, varefter han 1911—12 var anställd som
tenor vid Stadttheater i Colmar. Han
grundade i Skåne en blandad kör, Delwigska
kören, med vilken han konserterade i de
skandinaviska länderna. B. W-r
Delvincourt [delväijko:'r], C la u de,
fransk tonsättare (f. 1888 12/i), från 1941
dir. för MK i Paris.
D. började tidigt sina
musikstudier för
Boèll-mann och Büsser, fick
sin slutliga utbildning
vid MK i Paris under
Widor och vann 1913
Rompriset med
kantaten Faust et Hélène.
Sårad i kriget kunde
han först på 1920-talet
återupptaga sitt
kom-positionsarbete. Till
Pa
risutställningen 1937 skrev han Fète de
l’au-tomne för orkester, tenorsolo och kör.
Verk: La femme å Barbe (Versailles 1938),
L’offrande å Siva (koreografisk symfoni, Paris
1925), och Lucifer ou le mystère de Cain
(lyriskt mysteriespel, Paris 1944) m. fl. sceniska
verk; Boccacerie, Bal vénitien, Films d’Asie
o. a. orkesterverk; kammarmusik,
pianokompositioner, sånger m. m.
Litt.: P. Landormy, La musique frangaise
après Debussy (1943). K. R-n
De'mant, Leo, lettisk pianist (f. 1900
17/5), kom 1933 till Danmark och 1943 till
Sverige; engagerades 1947 för en
världsturné med början i Australien.
D. har varit elev av MK i Riga, där han
debuterade 1913, samt till Schnabel i Berlin;
1098
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Apr 30 17:52:55 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-1/0591.html